Jo, jag sitter ju och glor på Nobelprisutdelningen. Är ju rojalist som du vet.
Men nu har ett fenomen dykt upp.....jag gråter när priserna delas ut!!
Åt vad, undrar du
Jo, åt de raka ryggarna, stoltheten hos pristagarna och framför allt, stoltheten hos pristagarens familj.
Den allra första pristagaren idag hade sina föräldrar i publiken, jag hoppas du tittade, vilken lycka hos dem, om man släckte ner hela storStockholm skulle de lyst upp allt, det strålade om dem.
Det är för lite stolthet nu för tiden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar