lördag 30 april 2011

Dagens jubilar


Carl Gustav Folke Hubertus 65 år idag. Hejja hejja!

Maya

På Skräckens födelsedag passade Majbritt på att valpa. Sex ungar blev det. Fem pojkar och en flicka.


Så totalt är det tjugo små skitungar som väntar på en kennelflickas kärlek där ute på bystan. Undrar vem som kommer att få bo i min tröja och sova i min säng? Nån fuling finns det säkert som jag kan förbarma mig lite extra över. Brukar ju bli så.

fredag 29 april 2011

Skräcken sover hos päronen i natt. Så den här är till henne.

Växa upp lite?

Imorgon är det Valborgsmässoafton.

Är man ung är det obligatoriskt att supa då.


                                                Dagens Metro

Det gjorde jag med.

Då.

Därför blir jag lite förvånad när jag hör en 40+ vara glad åt att det är Valborg så han kan festa loss.

Är det bara jag som i såna lägen tittar på puckot som öppnat munnen och funderar för mig själv, hur många lingon finns det i världen?

Våren 2011 på en innergård i Hornstull (Stockholms rövhål)

Man låter ogräset växta hejvilt. Vilket jag inte alls har något emot.



Men de vackra blommor som nån stackars sate planterat, de plattar man ner. Rejält. Det var tydliga tecken efter en filt. 



Sen ser man till att burken är full till bristningsgränsen.




Den fräsiga burken skyller jag på finnen som bor i huset. Han sitter ofta på innergården. Eftersom han vägrar prata men tydligen vill vara tydlig med sin härkomst har han alltid spånken med sig och viftar alltid med en kniv. Nej, jag ljuger inte. Har sett honom där flera gånger och han hälsar inte, bara blänger och viftar med en morakniv. Nu kan jag inte finska men jag har svårt att tro att det skulle betyda "Svejsan, vad kul att ses" på något språk. 

Men jag har haft fel förr.

torsdag 28 april 2011

En tvättäkta galning (men gullig sån)


Det här är Mimmi. Hon finns att glo på i skoaffären. Mimmi har hört talas om min blogg men vägrar läsa den förrän det finns ett inlägg som handlar om henne.

Skyll dig själv bäjbi :)

Mimmi har en personlig slav, pappa kallas han. En lördagmorgon när hon skulle iväg och jobba väckte hon sin pappa med orden och ordern:
-Vakna, jag vill ha pannkakor till frukost!

Pappan gick upp och gräddade pannkakor åt henne.

Lyllot!

Hon sysslar nu med nån underlig matvariant, hon äter bara "raw food"....och kakor!!!!

Vilken j*vla miss!!!

När prins Charles gifte sig med lady Diana tog jag en semesterdag för att sitta hemma och glo på tv.

Ja, jag är rojalist.

Imorgon gifter sig prins William med Kate och JAG JOBBAR!

Hur ska det då gå? Får de varandra? Säger de verkligen Ja vid rätt tillfälle? Trots att jag inte tittar på?

Skit.

Men vilken kul födelsedag det var då....

Halv tio förmiddags gick vi ut för att träffa några av Skräckens kompisar. Hon satte sig för att pinka på en sandhög och GALLSKREK! Flög iväg och höll på att slita omkull mig. Eftersom jag fått ormpanik så kollade jag noga men såg ingen orm iallafall.

Hunden hade ont i bakdelen, försökte springa och tyckte att allting var otäckt. När vi kom till rastgården la hon sig i skuggan och där låg hon. Typ en timme. Vägrade leka med kompisarna trots att de gjorde sig till för henne. Darrade lite på bakdelen. Vi tittade och letade men hittade inget på henne. Troligtvis gjorde hon en Ferdinand och "satte sig rakt på en humla".

När vi kom hem hade jag bråttom och slängde mig i duschen, Skräcken hatar att duscha, trots det ville hon in. Så hon hoppade i badkaret och stod där. Jaha. Sen hämtade päronen henne och hon var hos dem när jag var på söder.

Nu är vi båda hemma igen och hon har fått ett märgben. Hon bryr sig inte så mycket om det förrän nån av katterna vill sniffa på det, då rusar hon dit och morrar.

Min treåring känns inte särskilt vuxen. Men det gör inte jag heller å andra sidan.

Love of my life

Idag är det Skräckens födelsedag. Tre år blir hon.




Oxundas Cute Callista som det står i stamtavlan.

Golden retrievers mognar sent och anses som vuxna först vid tre års ålder.

Jag tror vi behöver lägga på några år för min älskling....

Hon kan ännu inte gå ordentligt i koppel, komma när jag ropar, sluta slita sönder papper, mjukisdjur eller godispapper.

Hon försöker ta sig in i alla öppna bilar hon ser (senast var det en polisbil hon ville åka i), hon tycker att valpar kan dra åt h*lvete, dito alla stora svarta hanhundar, hon är begränsat förtjust i tjejer men är galen i killar - pinsamt galen i dem. Sådan matte, sådan hund sa nån. Kan kanske ligga nåt i det då'ra.

onsdag 27 april 2011

Förresten!

Vi har körsbärsträd som blommar här 'in the Ghetto' som Elvis sjöng.

Sammanfattning av dagen




Det enda braiga med idag var att H kom förbi och hälsade på. Vi har inte hunnit ses på länge. Jag har saknat honom, men som tur är så har vi känt varandra så länge att vi klarar att inte ses på ett tag. Efter att ha gett varandra en fet kram så är vi tillbaka och hånar varandra precis som vanligt!

p.s. Måste bara håna honom även här. När H skulle gå sa han "Nä jag måste tagga nu". Då frågade jag E som är 19 år om man verkligen säger så när man ska gå. "Ja, en del gör det" sa hon och himlade med ögonen. Jag skrattade o informerade H med ett högdraget "Gissa om det där hamnar i bloggen!". Och det gjorde det.

tisdag 26 april 2011

Blink blink!

Idag har jag roat mig kungligt.

Hjälpte kompisen i skoaffären igen och jag hade hand om herr-rummet.

Så jag flirtade med många idag. Skitkul var det.

Jag var ingen åldersrasist utan var charmerande för alla åldrar. Den yngste var nyss fyllda ett år och hette Marcus. Den äldsta var troligtvis med och sjösatte Wasa-skeppet. Den snyggaste var en stammis och idag snokade jag reda på att han är trummis och han berättade vad som nyligen hänt honom (han var utomlands, fick en sten i huvudet, slogs som en pirat och fick sy sju stygn i skallen) Innan han gick så log jag och talade sanningsenligt om att jag tyckte att han var jättetuff (på ett bra sätt). Skitglad blev han!

Roligt var det och dagen gick fort.

Så prova det du imorgon - var en flirtkula! Världens vitamininjektion.

måndag 25 april 2011

Solat lite

Idag hann jag med att ligga 30 minuter i solen på balkongen under eftermiddagen. Väldans skönt var det. Låg där och filurade och tänkte att "Vad skönt att inte solen pressar sig in mina ögon som den brukar."

Nej den gör sällan det när man får balkongräcket i en fet rand precis över ögonen upptäckte jag försent.

Nu ser jag ut som en panda fast tvärtom. Röd snok och vita band över ögonen.

How attractive!

Proviantering

Har jag talat om att hunden gillar såpbubblor?

Sveriges just nu gnälligaste människa

söndag 24 april 2011

Not guilty!



För ungefär två minuter sen frågade en kompis om det var jag som producerat den här reklamen.

Det har jag inte men jag kan förstå varför hon trodde det.

Konditorn!

Jag bakade en påsktårta jag. En prinsessvariant med gul marsipan.




Jag köpte färdiga bottnar men sen gjorde jag vaniljkräm och färgade och kavlade marsipan. Det där färgandet och kavlandet är ett j*vla skitjobb.

Men nu ligger ett par stora bitar av tårtan och skvalpar omkring i magen på mig.

Vad sa du? Beach 2011?

....käften...

Varning för huggorm!

Ja de äcklen har vaknat nu. Alla på en gång verkar det som. Jag "känner" fler hundar som blivit bitna den senaste veckan.

Jag har ju berättat om Liten Ida som föddes i juli och som bodde i min tröja.


Nu är hon en stor tjej, heter Molly och bor hemma hos Peter och Kristina. Där är hon djupt älskad. Mycket förståeligt.


Igårkväll blev hon biten av en huggorm. Nicht gut. De åkte på en gång till Ulltuna i Uppsala där hon fick fin hjälp. De fick veta att veterinärerna just nu får in massor av hundar som blivit bitna. Ormarna är nyvakna och slöa. De ligger där och gonar sig i solen, våra gull får syn på dem och vill titta närmare och då hugger ormen dem.

Att bli huggormsbiten är inte så farligt för en människa (om man inte är allergisk) men för en hund är det inte alls ofarligt. Därför MÅSTE man till veterinär då fort det bara går. Hunden har hemsk ont och giftet far omkring i kroppen på dem.

Så här ser Molly ut i vanliga fall



Så här såg hon ut när hon blivit biten



Stackars stackars Molly!!!

Hon är fortfarande på Ulltuna för de ville behålla henne en natt till för att ge smärtstillande och kolla hennes värden regelbundet. Det är bra att hon är där hon får hjälp men som ägare är det svårt att åka ifrån dem. Det är en fysisk smärta man drabbas av. Men allt man kan göra är att hålla tummarna och tänka att det är bäst för hunden att stanna där experthjälpen finns.

Imorgon är det tänkt att Molly ska få åka hem igen. Gullungen är till allas stora glädje på bättringsvägen.

Fler än jag som tror att det blir pusskalas hemma hos familjen Osin?

p.s. Huggormar är fridlysta. Men OM du skulle råka köra över en med bilen, dela en med spaden eller råka hälla bensin på några och sen tappa en tändsticka så tänker iallafall inte jag skvallra.

Storleks-skillnad


                                  
Annies unge till vänster och Jonnas tjockis bebis till höger.

Den lilla ljusa är en dag äldre än den stora mörka.

Men båda är lika gulliga.

Vet du hur små valpar luktar?

Som små människobebisar.

Gott alltså.

Vackert!

Nu blommar magnolian här i ghettot!



Värry bjutifull!

lördag 23 april 2011

När Jonna skulle bli mamma

Jonna är den allra värsta hunden på hela kenneln. Det säger en del.

Men, och jag kan inte understryka det här nog, hon är en väldigt rar hund. Vänligheten själv. Hon har bara hela huvudet fullt av hyss och det måste hon ge utlopp för. Risken är annars överhängande att hon självantänder. 

Det går inte att ha henne i möblerade rum, hon välter möbler och slänger sig upp på bord och byråer för att se om det finns något lajbans liggandes där. Om det skulle finnas det så knycker hon det blixtsnabbt och skuttar iväg som en hare.


Larsson kallar henne för Tok-Jonna eller Pellejöns.

Och nu skulle hon valpa.

När tikar närmar sig valpning så ska man ta tempen ofta. Det var lite krångligt att hinna med det eftersom vi var upptagna med Annie. Tempen ska gå ner ungefär en grad och sen stiga igen - då har det startat. Vi lyckades ta tempen på henne en enda gång så det sa oss inte så himla mycket.

När Annie fött fram sin åttonde och sista unge så kunde vi andas ut en stund. Vi skrattade åt allt tokigt som varit under dagen. Larsson kom hem från sin fot-operation och jag retade henne så mycket jag orkade. Jamen va fan de hade ju skickat med henne en gåstol!! Den hade jag mycket roligt åt.

Vi märkte att Jonna var flåsig, tikar blir det. Tydligen så är det så de möter smärtan, med flås. Det kan egentligen braka loss när som helst då så man behöver hålla ett öga på tiken. Alltså fick Larsson ta med sig Jonna upp i sovrummet över natten. I koppel. För att hon inte skulle möblera om.

Natten gick och det blev morgon. Jonna flåsade oavbrutet. Nu var det nära.

Larssons hade blödigt från sin opererade fot och behövde åka in igen för att gipsa om den. Hej då på henne.
Wennborgska och jag tog med oss Jonna in i vardagsrummet och la henne i en hundbädd där. Sen gick vi ut i köket båda två och jag sa
"Fan, vi har lämnat Jonna ensam i vardagsrummet!!!"
Rusade tillbaka och väntade mig att se henne klättra i gardinerna men hon låg där i biabädden och flåsade. Då förstod jag att hon hade ont.

Wennborgskan tog platsen som barnmorska och Jonna ville ha henne nära. Så Wennborg la sig nära.

                                          Så här låg fru Wennborg i ungefär sex timmar

Jonna skällde, bökade, krafsade och drack vatten. Precis som Annie så kräktes hon 12 gånger men hon hade iallafall hyggligheten att INTE spy på Wennborg.

Rejäla krystvärkar fick hon som kom och gick. Hundarna utomhus levde fan så jag hängde ut genom fönstret som en hagga och vrålade "Men KÄFTEN!"

När Wennborg behöde resa sig upp för att sträcka ut ryggen och få tillbaka känseln i benen så dög det faktisk med en kennelflicka. Jonna var nöjd bara man klappade henne lite.

Tiden gick men inget hände. Ja mer än att telefonen ringde hela tiden. Bara stolligheter. Och jag var ett stressat och inte så charmigt vrak. Här följer ett helt sant exempel:

-Ja det är Kennel Oxunda
-Hej jag heter XXX XXXX och jag är sån där jobbigt valpköpare.
-Jaha?
-Jag är värst av alla.
-Jaha?
-Jag har fått tillstånd att ringa idag.
-??
- Ja jag ska köpa en valp och bla bla bla hade en hund förut bla bla bla....
- Okej
- Så jag undrar, har det blivit några?
- Ja Annie fick åtta ungar igår och nu håller Jonna på.
- Jaha, nu?
- Ja. Nu.
- Vad bra. Räcker de till mig? Jag undrar eftersom bla bla bla bla BLA!
- Jag vet inte. Jag har inte tid just nu. Jag måste gå. Hej då.

Så hade vi det.

Larsson hann åka sju mil, gipsa om foten, äta hamburgare, åka sju mil tillbaka hem och fortfarande låg Jonna och krystade. Nu såg det inte bra ut!

Ett snabbt samtal till Ulltuna och sen skulle Jonna och Larsson baxas in i bilen. Wennborgskan klarade sig sig själv ut. Jag blev kvar för att ta hand om de andra hundarna och för att vara Maria Careys Annies personliga slav.

Jag matade hundarna, rökte som en galning, städade upp efter min matning (fan vad jag dräller!!!) och inväntade min avlösare Anette. Hon kom insladdandes och erkände att hon kört som en biltjuv (Hej polisen!), jag berättade läget och åkte hem.

När jag kom hem ringde jag kenneln och fick glädjebeskedet: Den första ungen låg nackesbjudning som det heter - hon försökte komma ut med nacken först. Det går inte alls det så hon proppade igen utgången. Men ett raskt kejsarsnitt på Jonna och den flickan plus hennes fem syskon plockades ut pigga och krya.




Jonna hämtade sig galet snabbt från sin operation. Mindre än 24 timmar senare gjorde hon sitt bästa för att riva övervåningen. Bara för att det var kul.

Men hon är bra gullig ändå lilla Pellejöns!

Tack vad...ehhh fint?

Var nyss ute med Skräcken för lite morgonpinkning. Mötte två unga tjejer som leendes gav mig den här.


Jehovas vittnen har alltså inte sovmorgon.

Det är så mycket som stör mig med det här lilla häftet att jag vet inte riktigt var jag ska börja. Men jag gör ett försök.

Hur snygg var jag? Mjukiskläder, rufsigt hår och ett par gummistövlar (jaja men de låg närmast, okej?). Jag måste sett väldans lidande ut. Eller menade de att med min fräsiga look så gör jag andra lidande?

När jag hade surat klart över det så tittade jag på bilden, klicka gärna på den så blir den lite större, och hej och hå vem är det som inte tänkt till där?

Två människor längst fram (ja, jag vet att ordet neger är fel att använda men tipsa mig gärna om ett politiskt korrekt ord att använda istället) och bakom dem en älg!!! Bakom älgen kommer en tjej på en häst. Längst fram blommar tulpaner (vårblomma) bredvid nyskördade äpplen och löven på träden är höstigt guldiga.

Men vi skiter i det för snart är tydligen lidande slut.

Glad påsk då 'ra!

fredag 22 april 2011

Knubbisar

Jo man undrar ju hur det kom sig att Jonna "bara" hade sex ungar i den där jättemagen.


Men nu när jag sett bilder på dem så förstår jag. En av Jonnas ungar är lika stor som TVÅ av Annies.



Sex tjockisar med stolta mamman. Det är mindre än 24 timmar sen som veterinären gjorde ett kejsarsnitt på henne och hon är redan i full gång med sina hyss!

Hemma hos mig

Sent igårkväll kom jag hem. Men innan jag åkte hem så hjälpte jag Anette att packa upp alla matkassar hon hade med till kenneln. Men det var inte så mycket mat i dem. Det var chips, godis, påskmust och en väldans massa kakor som såg så smarriga ut att jag kan ha slickat på kartongerna....

Skräcken blev jätteglad när jag kom, men sen luktade hon på mig och förstod var jag varit. Då blev hon sur. Skitsur. Det hjälpte inte att jag berättade att det är fullt av valpar på kenneln nu "och du gillar ju inte valpar".

Hem till katterna som genast använde mig som hoppborg. En degig mage har många funktioner.

Jag chattade lite och pratade i telefon och det sista jag minns är att jag gick in i sovrummet. Fick på nåt sätt av mig kläderna och sen låg jag i vad som närmast kan beskrivas som koma.

Idag på förmiddag åkte vi till rastgården med Skräckens kompisar, Mimmis matte var snäll och hämtade oss. Där blev vi kvar 1½ timme. Solen sken men vinden var sval.

Nyss var jag i centrum och handlade lite. Där gick mindre nogräknade männsikor omkring i shorts och linne. Allihop var lika solbrända som jag, alltså lättmjölksblå. Skapligt många av dem gillade tydligen kroppsbehåring också.

Så nu måste jag vila en stund på soffan för jag blev trött i ögonen av det. När jag vilat klart ska vi till päronen och äta påskmat. Trots att jag fyllt år shitloads med gånger hoppas jag på ett påskägg.


                                              Douglas gillar att sova i kartonger.

Fasoner

                                                        High-five med Majkäll


När Annie, eller Mariah Carey som jag döpt om divan till, för 37:e gången stormskällde från övervåningen (ja, jag springer upp varje gång) för att få en slurk vatten så passade jag på att peta på hennes ungar.

Det är en av dem som är värre än de andra. Vid flera tillfällen när Mariah f'låt Annie skällt så har det inte varit för att hon velat ha vatten utan för att en och samma unge har lyckats paddla sig iväg en bit från alla andra. Annie och sju barn ligger tillsammans, den åttonde ligger en halvmeter därifrån och vrålar. Ungen tycker att Annie och de andra sju ska flytta sig till henne.

Inte ens ett dygn gammal och har redan anammat sin mors beteende. En lill-Mariah. Det kommer bli spännande åtta veckor det här.

                                                      Annie?

När man är slut som människa

Igårkväll var jag trött bortom allt redighet, jag var så trött att jag mådde illa.
Trots det skulle jag chatta lite. Med Sara som är väldigt rolig, ingen kan få mig att skratta som hon.

Eftersom jag varken kunde stava eller få ihop en enda vettig mening så ringde jag upp efter ett tag. (var ju tvungen att försöka förklara vad jag ville ha sagt)
Läs och njut av vad jag skrev:

Jag hade hellre sett att du kallat honom Forrest än Bubba. Filmen är kanon men Bubba är vad små päckliga barn säger.
NEj jag har inga försomar.
fördomar
Nän jävla försommar har jag verkligen inte, kan man ens ha det???
Det bodde en palestinier i min bort, pappa heter bubba på ehh..palistinska???

Försomar?

Nån som bodde i min bort?

Palistinska???

Annies valpar ska heta på M och Jonnas på N.
Crazy Sara har lämnat sina namnförslag. Mongo och Nollan.
Tack Sara, du är inne på rätt spår men jag tror att just de namnen hoppas över.
Du fattar varför hon får mig att skrika av skratt va?

torsdag 21 april 2011

Välkommen till världen



Den här är för Annie och Jonnas bebisar - Välkomna ungar!

Väntan är över!

Kejsarsnitt. Sex ungar. Alla lever. Fem flickor och en pojke. Grattis Jonna!!!

Mot Ulltuna

Efter att Jonna har haft värkar i många timmar utan att det kommit någon valp har nu Larsson och Wennborg åkt till Ulltuna med henne.

Ring dem INTE!

Jag tror jag blir tokig!!!

Den galna Jonna som just nu sitter i vardagsrummet, ser ut som en pyramid och stormskäller, hon har haft värkar i tre j*vla evigheter. Vattnet gick för fyra evigheter sen och inte en bebis så långt ögat når.



Den-där-jävla-Annie ligger på övervåningen med sina åtta ungar och hon har tagit diva-laterna till en helt ny nivå. Hon skäller väldigt argt, jag rusar upp i full panik och undrar vad det är frågan om. Jo hon vill ha vatten!! Skålen står utanför valplådan. Allt hon behöver göra är att resa sig upp och hänga huvudet över kanten men ICKE. Vattnet ska serveras av Kennelflickan. Jaha.

Larsson är på väg tillbaka hit igen med nygipsad fot.

Telefonen då? Jo tack den ringer O-A-V-B-R-U-T-E-T.

När Anette kommit hit (hon åker från Gävle vid fyra) så ska jag åka hem. Vi byter alltså plats. Undrar vad det skulle kosta mig att chartra en helikopter som får hit henne på en kvart?

Begåvningsreserven



Eftersom det är dagtid så sover de nu.

Skitungar.

Den-där-jävla-Annie föder bebisar

                                                  Annie dan före dopparedan

Det började i tisdagskväll när middagen delades ut till hundarna. De brukar alla kasta sig över maten men just då åt Annie bara halva sin portion. Hon var inte så intresserad.

Klockan 22 flåsade och stånkade hon något väldigt så Wennborgskan och jag nattade alla andra hundar och tog med Annie upp på övervåningen. Eftersom jag skulle sova i Larssons rum i dubbelsängen så tog jag med Mabel upp som sällskap. Hon blev väldigt glad.

Jag somnade vid elva och vaknade igen halv ett av att Wennborgskan gick ner på nedervåningen och jag hörde Annie skrika till. Då lämnade jag Mabel i sängen o flyttade in i gästrummet där Annie låg i valplådan.

Hon flåsade nåt hemskt och man förstod att hon hade skitont!


Ser du den trasiga fällen hon ligger på? Den blev hon besatt av. Vi försökte flytta den ur lådan senare för att inga ungar skulle fastna i den men då blev hon galen, hoppade ur lådan och la sig på fällen på golvet. Det var bara att resignera och ge henne den.

Men det var nåt mer som Annie blev besatt av. Wennborgskan! Annie skulle ha henne att sitta i valplådan och eftersom fru Wennborg är vänligheten själv så satt hon där. HELA JÄVLA NATTEN! Mig brydde sig inte Annie om överhuvudtaget. Jag var lika intressant som en sten ungefär så jag klagade med ett högljutt "-Det här är kränkande särbehandling!" men Annie fortsatte att blänga fult på mig.

Natten gick. Annie hade ont och Wennborg försökte lugna henne. Själv somnade jag på en tvätthög. Sov inte så bra utan vaknade ofta. Tydligen somnade jag vid ett tillfälle mitt i en mening.

Det blev morgon och övriga hundar skulle ut i trädgården och sen ha mat. Jag försökte dela ut mat men det var många som inte ville ha. De kände väl vad som var på gång.

Upp på övervåningen till Annie och Wennborgskan. Annie hade JÄVLIGT ont. Det var synd om henne. Hon skällde, skrek, rev sönder tidningar, stånkade, var orolig och mådde illa. Annie drack galna mängder med vatten. Hon började spy upp vattnet och då upptäckte jag en fördel med att inte vara hundens favorit. Wennborg flyttade runt i lådan för att undvika att få kräkigt vatten på sig men Annie skulle absolut ha sitt huvud i hennes knä. Gissa vem som blev nerspydd? Inte jag :)

Ännyväjj, till slut började det hända grejer. Vattnet gick 10.30 och klockan 11 började Annie krysta. Emellanåt försökte W lämna lådan för att röka men då skällde Annie som en galning. Jag försökte prata med henne
"Men här är jag lilla gumman, så duktig du är"
Hon slängde en dra-du-åt-helvete-blick åt mitt håll och tittade bedjande på W.

Klockan 11.40 kom det ut en liten flicka med rumpan först. Väldigt liten var hon. Hedvig!


                                                   Wennborgskan, Hedvig och Annie

                                                Annie inspekterar sin dotter


Nu trodde vi att Annie skulle stressa ner lite och pyssla med sin bebis. Fel! Hon var fortfarande väldigt orolig och la sig på magen så Hedvig inte kom åt tuttarna. Hygglo. Vi var beredda på en unge till men icke då. Annie fortsatte som tidigare, hon skrek, skällde som fan och hade det jobbigt. Inte en unge föddes.

När det gått en och en halv timme började vi bli nervösa. Men efter två timmar som kom Morgan. Även han med rumpan först. (jag tänkte lägga upp bilder på alla ungar en och en men då tar det här upplägget aldrig slut!)

Nu tog det hela fart, på 25 minuter kom det tre ungar! Först Morgan, sen Maximus och så Margot. Det var knappt så vi hann med. Men nu var Annie lite mer intresserad av ungarna. De fick komma åt tuttarna och la sig nära henne som små kycklingar.

Wennborgskan tog hand om själva valpen när den kommit ut, drog av hinnan och sånt. Själv var jag förste klippare som nöp av navelsträngar. Kanske inte var så bra på det då. Långa strängar var det och jag lyckades drälla ner Annie varenda gång med blod. Hon såg ut som en krigsmålad indian!

Maria och Michael (uttalas Majjkäll) kom med 18 minuter mellan varandra. Annie var fortfarande lite stressad. Men nu dröjde det en hel timme utan att något hände. Men då föddes Mirre och Annie lugnade sig betänkligt. Låg på sidan och lät ungarna klänga. En halvtimme låg hon så och sen krystade hon ut huvudet på nästa valp men sen struntade hon i resten. Då tog Maud tag i det själv och simmade ut.

Åtta små juveler blev det, fem flickor och tre pojkar. Finfina ungar.

En timme efter att valpningen var klar kom Larsson hem. Hon fick sjuktransport och en miljon attiraljer och hjälpmedel med sig hem. Hundarna blev galna när hon kom hem. MAMMA!!
Larsson släpade sig runt och hälsad på alla hundar, upp för trappan och säga hej till Annie och alla bebisar.

Nu hade Wennborgska varit vaken i 36 timmar. Vi åt lite korv och sen var det godnatt här. W valde att sova på soffan i vardagsrummet, Larsson i sitt rum och jag delade med Annie och valparna. Hade väckarklockan på ringning en gång i timmen för att kolla valparna, att alla låg på plats och ingen förvirrat sig ner i nån hörna.


De här ungarna är sin mors barn på alla sätt. Vilket jävla liv de förde i natt!! Jag hade inte behövt ställa väckarklockan för de där ungarna såg till att hålla mig vaken. Men jag smålurade emellanåt.

Dagen började med en trippel magnecyl för här finns det ingen tid för vila. Jonna fick tillbringa natten uppe hos Larsson för hon är nu flåsig och tänker troligtvis kläcka ägg idag. Men nu måste Larsson tillbaka till Danderyd för att bli omgipsad. Det har blödigt ifrån foten i natt, så mycket att det gått genom gipsat och blivit en pöl på golvet.

Allt det här sammantaget betyder att den som ringer hit till kenneln idag om något oviktigt (det mesta sorteras in som det idag) kommer att sökas upp och ges spö.

Full fart framåt!!

onsdag 20 april 2011

Jo just det

Jag delar ju rum med Annie och valparna.

De här ungarna låter som höns.

Lyllo mig.

Imorgon är en annan dag...

...och då ska jag berätta om Annies valpning och visa bilder från den för dig.

Men just nu är jag helt slut.

Allt gick och både mamma och bebisar mår bra.

God natt

Fler födelsedagsbarn

Idag fyller Shrek, pojken som stal mitt hjärta, år. Han och hans syskon blir ett år idag. Bullerbybarnen.

Så grattis på er Shrek, Fiona, Bosse, Lasse, Britta, Anna och Kerstin!

                                                             Shrek ger Ofelia en puss

Nära nu (hoppas vi)

Den-där-jävla-Annie har flåsat och stånkat hela natten. Hon fick följa med upp och sova på övervåningen. Men hon har inte sovit ett dugg. Inte Wennborgskan heller. Jag lyckades sova lite till och från.



Just nu är det synd om Annie för hon har ont och är trött. Wennborgskan har bett henne att "Men lägg dig och bebba nu!" (översättning: Var vänlig och valpa nu tack) vi vill ju se hur ungarna ser ut!

Fortsättning följer....

tisdag 19 april 2011

Men jösses!

Klicka på Jonna så blir bilden större och du ser hennes riktiga hängbuk!

.......du smällfeta ko


En extremt gravid Jonna. Hur många ungar har du???

Barnmorska!

Nu är jag på kenneln och väntar på att tjockisarna ska börja valpa.

Fru Kennelägare Larsson opereras idag för trasig fot så Wennborgskan är in charge. Som tur är så har hon varit med på en miljon vapningar medans jag bara sett tre valpar födas så på det området är jag värdo.

Jag stannar tills på torsdag då jag blir avlöst av Anette från Gävle. Men med min vanliga otur så lär det inte bli några ungar här förrän jag lämnat tomtgränsen. Då kommer säkert alla tre blivande mammor och kläcka ägg som galningar.

Nåja, den som lever får se.

måndag 18 april 2011

Födelsedagbarn!

Idag blir de ett år, "mina" första ungar. Saltkråkeungarna.

                                            Alla sju småttar!

Grattis på födelsedagen Melker, farbror Vesterman, Stina, Skrållan, Teddie, Freddie och Aurora!

                                        Från vänster Aurora (Ofelia), Stina, Teddie och Melker

Skitgrisar!

Idag åkte vi återigen till Ängsjö för att promenera med våra hundar. Det var Skräcken, Alva, Shelia (alla tre geggälskande goldens) och Muffin, en försiktig labb.

Vi gick 5 kilometers slingan medans hundarna sprang i skogen. Där fanns det sjukt många dypölar att bada i och hundarna missade inte en enda!








När man sen blött ner sig ordentligt och har riktigt ordentligt med lera och klägg i pälsen så tar man en rejäl brottningsmatch på parkeringen innan man hoppar in i bilen.

Skräcken och Alva dängde varandra i marken så dammet rök och en farbror som precis parkerat sin bil tittade på en stund och sa sen
-"De där två måste vara kullsyskon så fint som de leker med varandra"

Nej men de har känt varandra sen Alva var 12 veckor och Skräcken 8 veckor.


På mitt parkettgolv finns det nu mer sand än på vilken svensk badstrand som helst så jag får väl passa på och ha ett beachparty i påsk!

Tack Alvas matte för bilderna nu när min mobilkamera och jag är osams.

Russin-varning!

Eftersom jag ser ut som ett j*vla dragspel i ansiktet hade jag följande att välja på:

1, köpa antiskrynkelkrämer

2, använda botox med risk för att se ut som en transvestit

3, ta fram strykjärnet


Så här blidde det


Eftersom mobilens kamera tydligen fått spunk och vägrar funka så blev det en annonsbild. Men du kan vara lugn. Jag köpte inte ALLA krämer.

Kanske dumt att jag inte gjorde det nu när jag tänker efter....

Ny bästis?

Efter att ha sett några avsnitt av Mästarnas mästare så är det speciellt en person som sticker ut som Sveriges i särklass trevligaste människa.

                                                            Pekka Lindmark

Jag tror vi alla skulle må bättre om vi hade en Pekka i våra liv!

söndag 17 april 2011

Fröken Kenny?

Jo det här med plastikoperationer och sånt. Go ahead och gör hur många du vill om det är vad som gör dig glad men jag undrar en sak.

När tjejer fyller på med botox i ansiktet och "gör läppar" som det heter så ser de genast lite maskulinare ut. Ungefär som en inte helt lyckad dragshow-artist.

När gubbar stramar upp ansiktet så ser de ut som tanter.

Hur kommer det sig?

                                                Kenny Rogers eller är det hans fru?

Hum i duvet dårå

Claras matte frågade imorse ifall vi skulle promenera med hundarna till rastgården. Absolut, tjockisarna behöver röra på sig (välj själv vilka).

Jag tyckte det blåste lite tjuriga vindar så jag klädde på mig. Och jag klädde på mig SÅ IN I HELVETE!  Två par byxor, tshirt, huvjacka, vanlig jacka och fet halsduk lyckades jag klämma på mig. Och en stor rygga med en 2 liters flaska vatten till hundarna. Hej och hå.

Vägen dit gick så bra så. Lagom varmt. Men när vi kom fram var det knökfullt av hundar i rastgården och vi var fikasugna. Då tjatade vi oss hem till Abbes husse som bor granne med rastgården och vi satt där och hängde så länge att de andra ringde efter oss.
"-Ska ni inte komma ut till oss snart?"
"-Jodå, vi ska bara..."

Men till slut tog vi oss ut. Efter en stund kom Claras matte på att sonen där hemma behövde lunch så vi satte full fart hemåt. I solen. Blåsten hade stannat av. Oj så mysigt det var längst in under alla kläder. Kände mig som nån sorts ambulerande bastu.

När jag kommit hem igen, slitit av mig alla kläder (ja, jag började i hissen) och druckit vatten som en kamel så slängde jag ett öga på min termometer. Som är i skuggan.


Note to self: Nästa gång du ska promenera så kolla termometern INNAN du går ut!

lördag 16 april 2011

Civil olydnad

Någon som kan blomsterspråket?

Som kan tala om för den här novemberkaktusen att det är april nu!



Ut!

Men nu har Skräcken tjatat färdigt. Vi ska gå ut. Hon ska få leka med sin bästis, Clara. Eller Fisan som hon också kallas.



-Du och jag Fisan.
-Tror jag det, du och jag Skräcken.

Och vilken film var den repliken från?