fredag 15 april 2011

Fotboll

Jag gillar fotboll. Att titta på alltså.  Eftersom jag är född utan bollsinne gör jag mig bäst på läktaren.

När jag var liten var papputen fotbollsdomare i de lägre divisionerna. När man är liten har man inget att säga till om utan släpas med på all världens (skit)matcher. Jag har sett mer dålig fotboll än dagens BRIS skulle acceptera.

Men det finns fördelar med det också, jag vet när fotbollen som spelas är bra men dessvärre är den sällan det i Sverige.

För några år sen var jag mycket på Råsunda och tittade via jobbet, oftast landskamper. Vid ett tillfälle satt jag bredvid företagts chefsjurists fru (puh). En väldigt trevlig kvinna men vi var worlds apart kan man väl säga. I just den matchen var Alexander Östlund med och spelade.



Slutsignalen gick och vi satt och småpratade eller rättare sagt hon berättade om när hon plockade svamp och jag lyssnade med ett halvt öra.

Då bestämde sig herr Östlund för att ta av sig tröjan.

Hon slutade prata mitt i en mening, glodde, tappade hakan och stånkade fram ett "...satan...".

Jag höll med.

Inga kommentarer: