torsdag 11 oktober 2012

Gud skapade ingen brådska

I maj hade jag hantverkare hemma, de drog en ny varmvattenledning från porten in till mig. Det går att läsa om det här och här

Grabbarna knackade bort två kakelplattor vid badkaret och tejpade över med plats, värry snyggt, och när de gick sa de "Nån kommer höra av sig från oss och komma hit för att fixa det där".

Sen gådde hela sommaren (eller vad vi nu ska kalla regnperioden som varade från juni till augusti) och i september började jag ringa till vår felanmälan. Det tog tre veckor att komma fram, jag satt naturligtvis inte och ringde dit dagarna i ända (jag är inte tokig på DET viset) men jag försökte i alla fall EN gång om dagen. Till sist kom jag fram. 

Idag ringde en kille och frågade ifall han kan komma imorgonbitti och kakla sig lite. Jag frågade ifall han ville att jag ska stänga in katterna innan han kommer. Det ville han GÄRNA. Själv vill jag gärna påstå att min Douglas är numera (ö)känd!

1 kommentar:

Tjillevipp morsan sa...

Haha!! Just därför gillar jag kissekatter: personlighet till tusen. Douglas är en skön kille :)