På jobbet är vi 15 personer. Lite fler än hälften kommer ifrån andra länder.
Häromdagen satt jag på morgonen och retades med Johan. Jag påstod helt fräckt och osant att han är ett problembarn så när vi andra pratar om honom säger vi inte Johan utan PB.
Bredvid mig satt Y som kommer ifrån
Hongkong. Hon lyssnade noga och frågade sen:
-Kennelflickan, vad betyder cp?
-Ehh, hur menar du?
-Mina barn säger så till varandra och jag vet inte vad det är!
Jag skrattade gott och länge (och inte helt P.K). Sen förklarade jag vad det är och att det anses ofint. Fast så länge ingen annan än familjen hör så är det inget världskrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar