När jag 14 år hette min bästis Sussie. Vi hängde ofta på en 4H-gård som låg på fem minuters avstånd från hennes familjs sommarstuga.
Sussie ville mest av allt ha en häst. Efter att jag blivit avslängd av en häst ute på en grusväg med bruten arm, skadad höft och hjärnskakning som gav mig två veckor på Karolinska var inte jag lika sugen.
Julafton kom och Sussie firade den i sommarstugan, under granen lågt ett SJUKT stort paket med hysterisk form till henne. En sadel. Hon såg det på paketet. Det kunde inte vara något annat.
Hon sparade det paketet till sist och tänkte att "Det ligger nog en lapp där att jag ska följa ett snöre vid dörren så står hästen nere i stallet".
Till slut var alla paket öppnade och hon öppnade saaaaktaaa sadelpaketet.
Som inte alls innehöll en sadel utan ett dragspel som hennes pappa köpt för han tyckte hon kunde lära sig spela några bitar, precis vad alla 14-åriga häst-tokiga tjejer vill ha!
Vad vill jag ha sagt med det här då? Jo, se för fanken till att ta ut glädjen i förskott för blir det inte som du önskade hann du iallafall vara glad en stund och blir det som du önskar så blir du ju glad igen.
How very praktiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar