Lite mer tisdag

Eftersom bilen är på verkstan så kunde vi inte åka iväg med hundarna så det blev snöbollskastning på programmet.


På de här bilderna är det Jonna, Maria Carey Den-där-jävla-Annie, Stora Skräcken, Alma (Giiisen), Michelle och Fjånkis.

Människan med den våldsamt rosa mössan är your truly - The Kennelflicka.

Fjånkis och Michelle försöker ta snöbollen INNAN jag kastat den. Hejja.

Vänligen observera att Michelle inte har en enda tass i marken. Hon tränar tydligen skydd. Ungjevfel.

Jonna till höger gnager på en stubbe (japp) och den vill Skräcken ha som ligger mitt emot och skäller, Giiisen försöker medla.

Den-där-jävla-Annie är tjusig!

Min själs älskade!

Giisen har växt! 


Sen blev vi alla så trötta att vi var tvungna att sova lite, människorna i varsin soffa och hundarna på golvet.

Sigge vet vad han heter!

Tisdag

Grannen Peo hjälpte Larsson att bogsera bilen till en verkstad i Almunge klockan åtta i morse.


När de kom hem hade de svängt förbi Knutby och köpt semlor. Det blev min frulle nedsköljd med Coca-cola, kanongott!


Sigge ville gärna vara med i vardagsrummet för att hälsa på grannen så det fick han. Fast Larsson trodde inte ett skit på mig när jag sa att Sigge faktiskt SAGT det. Nähä.


Nu ska vi snart ta ut hundarna på promenad en sväng. Få se ifall vi fastnar med fötterna i skaren och inte kommer loss.


Bilen ska hämtas imorgon eftermiddag, fix och färdig. Det var nåt som jag inte begriper mig på som hade gått sönder. Eftersom jag inte har körkort så vet jag bara vad en ratt och en växelspak är, sen tar det slut.

Ja just det

Fjånkis kan inte bara fisa i 180, hon kan även kliva upp på vardagsrumsbordet och vara nöjd med det.

Sigges mamma kan!

Fina Fadilah, mer känd som Fjånkis, tillbringar nu mer och mer tid ifrån sina ungar allt eftersom de blir större.

Hon är just nu ned i vardagsrummet och la för tre minuter sen av ett smatterband med fisar! Sen flinade hon och viftade på svansen, mest för att sprida odören.

Då tog jag den här bilden på fisrumpan.

Äventyr på landet

Jo, vi packade in lite hundar i bilen och åkte bort en liten bit för att kunna släppa hundarna att springa i skogen.


Här skulle vi in.

Och där körde vi fast, eftersom det varit plusgrader i helgen så var det en skare man kunde slå ihjäl en gris med. Hej och hå. Putta på och slira omkring. På 22 försöket kom vi loss men då gick något i bilen sönder. 


Det händer inget när man gasar. Vi fick ringa efter grannen Peo som kom och bogserade oss hem igen. 

När vi var hemma igen hittade vi lite barmark.

Nu fikar vi alla tre och jag kommer känna av mina lårmuskler imorgon. 

Bån djårnå tutti!

Jag har varit hos valparna, de har nu flyttat ner i en box i källaren.


Kvart över draghålet i morse var jag nere och gav dem frukost, nu delade jag upp maten på två valpskålar, med nio ungar blir det trängsel och lilla Sigge får inte plats. Eller rättare sagt är han enkel att buffla undan.


Nyss var jag nere och hämtade upp de tomma matskålarna och då fick Sigge åka tröja en stund.

Gullungen har växt och blir gärna suddig eftersom att sitta stilla inte är så kul.

 Sen kastade sig valparna över mina tofflor och försökte mörda dem.

Oemotståndliga Sigge!

Vad jag pysslar med?

Du kanske undrar vad jag håller på med eftersom jag bloggar så dåligt? 


Jo, det är röjning GRANDE som pågår här. Både bokstavligt och bildligt. Bort med skiten på alla nivåer.


Jag har:


Tvättat som en galning.


Släpat ner prylar i källaren (bl a en innerdörr, en tamburmajor och massa mer, alldeles själv).


Släpat kasserade prylar till återvinningshuset.


Vallat hunden of course.


Släng shitloads med tidningar i en containerjevfel sjukt långt ifrån min lägenhet (fick ont i händerna faktiskt!).


Lagat mat (bara en sån sak).


Flera gånger dessutom.


Packat upp min ergorapido-dammsugare jag fick i julklapp.


Släpat iväg kartongen den kom i.


Provkörde den lite på mattan och såg katterna springa för livet.


Sagt 'Hej' till grannen när jag lånade källarnyckeln, hon var magsjuk så jag tog in hennes lilla papillion Cilla till mig några timmar. Douglas som är föremålet för hennes heta låga var inte dugg nöjd med det tilltaget.


Funderat på om 12 år på Hinseberg är värt det bara för att bränna ner en helidiots hus, kom fram till att det är det inte.


Nu ska jag slänga mig i duschen, packa en IKEA-kasse med kläder, äta middag hos päronen och sen åka ut till kenneln. 


Valparna är 4½ vecka nu och fullständigt o-e-m-o-t-s-t-å-n-d-l-i-g-a. Om du kikar in här senare och glor på filmen jag kommer lägga upp får du skylla dig själv :)


Ja, jo förvisso....jag kan även ha ägnat mig åt lite hemligheter.

Tittut

Kartonger är bästa leksaken!

Jag = Stor miljövän

Idag köpte jag jordgubbar.

De var influgna från ett land skitlångt bort.

De var röda, fina och smakade jordgubbe. Bra där.

Men.

Det var som att tugga i ett grönt hårt äpple.

Kära grannar i den gemensamma tvättstugan

Jo, jag vet. 


De två svenska orden Mitt och Ditt låter väldigt lika.


Tro mig när jag säger att de inte alls betyder samma sak.


Okej?


Ska du fortsätta så här så måste jag ju visa vad en hammare är och det gör ont. På dig. Så nu tar du och ger fan i mina prylar, okej?!

Min stolthet här i livet

Nej hon har ingen skam i kroppen eller var den nu ska sitta!

När man tydligen ser ut som en pantburkletare

Mammuten ringde på mobilen nyss och kollade var jag befann mig eftersom vi strax ska till IKEA.

Jag sa att Skräcken och jag precis kommit hem.

- Ring när du bytt om så åker vi sen!

Tack det räcker nu

Igår kom det en decimeter snö och nu snöar det igen.

Tur att det finns en snö-älskare i familjen då.

Galning!

Förstår vi varandra nu?

Så här spelar man Wordfeud

Demonstranterna

När jag bor på kenneln så åker päronen hem till mig varje dag för att mata katterna och lyfta undan posten ifrån hallmattan innan Douglas strimlat den.

I torsdags ringde mammuten och sa att en av katterna hade pinkat mitt på hallgolvet. Det har aldrig hänt förut och jag är hyfsat säker på vem det var som gjorde det och varför. Herr Douglas i ren protest över att inte var hemma.

Igår kväll när jag kom hem stod Simon och välkomnade oss i hallen medan jag fick leta efter Douglas. Jag ropade, hällde upp kattmat och letade i alla garderober. Ingen katt. Efter 10 minuter kom han fram från under soffan. Jag fick inte klappa honom och han var skitsur.

De har surat klart nu och är aldrig längre ifrån mig än en halvmeter. Det är fint att vara poppis.

Bonusbild

För tydlighetens skull

Säsongens kelgris är.......SIGGE!!

Idag har vi fotat valpar

Världens gulligaste Sigge fick åka tröja. Kolla örat!

Petter med en av sina systrar!

En stor flicka som lipar åt fotografen!

Gullungar!

Alla nio ungar på sängen!

Oxundavalparna 3veckor

Man kan tydligen inte vara älskad av alla

Det här är Maddie snart åtta år. Hon tror att hon är människa. När Larsson är själv med hundarna så ligger Madam Flod i tvåsits-soffan.

När jag kommer hit med min hund ser hon spyfärdig ut för den soffan tar jag.

Tidigare har hon trots det sett liiite glad ut när jag anlänt men den här gången vände hon bort huvudet.

Skithund.

Tåflirt

Tim och Skräcken flirtar lite.

Föryngringstips

När du provat precis alla krämer som finns på dina uttorkade smalben utan önskat resultat, så köp en stor tub Helosan-salva.

Upptäck att redan efter första smörjningen blir benen 300% bättre.

Kom då på den uberbrillianta iden att smörja in trynet med samma salva. , som ett litet experiment för att se vad som händer.

Två dagar senare har du åtta tonårsfinnar i pannan plus en fuling på ögonlocket.

Det kanske inte är snyggt så det stör men med tanke på hur länge sen det var du såg ut så här så kan det helt klart vara värt det.

Boppers 4ever!

Smaklig spis

Igår var vi på Ulltuna för att lämna ett blodprov på Den-där-jävla-Annie.


Medan Larsson pysslade med det så kikade jag runt lite och fick syn på det här.

Skåpet var proppat med all möjlig skit som hundar och katter ätit upp, bland annat fanns där flera stycken nåldynor. Hejja!

Längst ner i skåpet ligger klädavdelningen. Den var välfylld, mest strumpor, fillingar och trosor.

Välkomstkommiten

Alla ville hälsa Larsson välkommen hem från Ödeshög, det här är alltså bara fyra hundar. Det finns tolv till.


Det blev hela nyans-skalan på en och samma bild.


Från vänster är det Maddie, Mabel, Skräcken och Tim

En förmiddag med skitmånga hundar

Sov som en stock gjorde Skräcken och jag i natt. Hon har lite ideer min hund. Här sover jag i en 90 cm bred säng och tidigt varje morgon väcker hon mig genom att gny och titta med stooooora valp-ögon på mig. Då säger jag: 'Ja, kom du' och då slänger hon sig upp i sängen. Hemma sover hon bara i min säng om det har varit smällare/raketer ute och hon är rädd, aldrig annars.


Sen var det att släppa in och ut alla hundar i omgångar för lite morgontoalett. Våffa måste man fortfarande varenda jevfla gång säga åt att: 'Gå ned för trappan nu' och då gör hon det.


Fjånkis hade kräkts lite men som tur var u-t-a-n-f-ö-r valplådan och inte över de små barnen. Man får vara tacksam för det lilla. Hon fick sin första laddning mat och åt med god aptit. 


Sen skulle alla andra ha mat och då blir det ju ett ohemult liv här. Man får tinnitus så det sjunger i öronen. 


Så då passade jag på att gå upp på övervåningen och städa hos skitungarna. Eftersom de nu kan gå (förvisso rör de sig allihop som Thorsten Flick men ändå) så kan man inte bara ställa dem på golvet. Eller jo det kan man men då får man jaga valp sen i en evighet så jag hämtade två korgar där jag la handduk på botten och skitungar ovanpå.

När jag städat fint så la jag tillbaka valparna och det var dags för dem att få lite mat. De har ännu inte fått till någon form av bordsskick direkt.

När man inte orkar äta mer mat går det jättebra att sova i matskålen på resterna.

Efter ett väl utfört arbete gick jag till Mabel, drottingen här på kenneln och fådde mig lite kärlek. Hon gillar mig och jag henne.

Åhfifan

För en timme sen slängde Larsson in Annie i bilen och drog till Ödeshög där Annie ska paras.


(För dig som undrar kan jag berätta att sommaren 1994 (fotbolls-VM gick i USA) blev Ödeshög känt i Sverige. Fotbollsspelaren Klas Ingesson kommer därifrån, han kallades för 'Ödeshögs Maradona'.)


Det betyder att det är jag, 15 vuxna hundar och 9 valpar här tills imorgon.


Grattis mig.

Oxundavalpar

Jo så här är det

Tjillevippmorsan som är duktig på att kommentera (sånt är kul) undrade för några dagar sen varför min hund kallas Stora Skräcken.


Det är ironi, hon är skitsnäll. Om än envis som en rödgris och just nu har hon kottar i öronen för hon hör inte vad jag säger. 


Kärt barn har många namn så hon har väry många. Päronen kallar henne Pruttan (?!), mina kompisar som känner henne kallar henne Jessie, jag kallar henne allt möjligt. Här följer några mer eller mindre pinsamma exempel på det:


Mammas prinsessa, Fisrumpa, Tjock-Stina, Älsklingsbebis, Skithund, Gullstrumpa mm mm.

När jag är sur på henne ropar jag hela namnet jag gav henne, du vet så där som ens mamma gör när hon lackar ur på en, Jessica Liselotte. 


Faktiskt så lyssnar hon bättre på Jessica än på nåt annat.

Nu när jag tänker efter....

Det kanske inte är sådär skitsmart att spöa sin husläkare i wordfeud varenda gång och dessutom håna honom lite lätt på chatten för hans värdelösa ord som ko, bok, se och tut.


Han kan väl tvångsinlägga mig på ett dårhus eller??

Päronen bakar

Idag tog Skräcken och jag oss hem till päronen. Jag behövde komma åt några dokument som jag har i deras dator.


Mammut och papput hade bakstuga. De bakade katt-tungor, en jättegod fransk liten spröd historia. Varje gång jag äter en sån (ofta) kommer jag att tänka på finkondiset här i ghettot. 


Det var några nya ägare till stället som inte riktigt hade kläm på vad saker heter och hur man gör dem goda. Bland annat har det stället alltid haft kanongoda smörgåstårtor. Min farmor bjöd på såna sina sista 3-4 födelsedagar. 


Sen gick ju farmor bort. Ett par år senare när min födelsedag närmade sig så beställde jag en smörgåstårta. Såg jättefin ut när jag hämtade den. Men sen åt vi av den......den var fylld med potatissallad blandad med legymsallad. Vidrigt.


De säljes ju katt-tungor där men de nya hade inte kläm på namnet utan skyltade dem som 'kattungar'. Vad fint. Men nån vänlig själ (inte jag) upplyste dem om vad kakorna heter.


Ännyväjj, jag åt väl 8 stycken idag och proppade i mig shitloads med smet. Det är fina grejer det. Skräcken och jag slickade bunken. 


Imorgon åker vi till kenneln.

Äckel-inlägg

Förkylningen är på återtåg.


Men.


Nu hostar jag skitpäckliga slemgrunkor.


Slut på meddelandet.

En del är inte riktigt kloka

I kullen som föddes efter Shrek - pojken som stal mitt hjärta, så fanns det en yttepytte flicka som jag kallade Ida. Liten Ida till och med. För hon var var verkligen liten.

                                                    Här är hon exakt 24 timmar gammal


Hon åt och växte. Jag smög åt henne extra köttfärs som hon slukade men hon var minst ändå. När hennes tjocka bröder vägde fyra kilo så vägde hon bara två och ett halvt.


När de fick tänder så upptäckte Larsson något, Ida hade underbett! Det är väry vanligt. Jag var ute i trädgården när Larsson visade mig ungen som lätt kunde drunkna i duschen och jag skrattade så mycket att jag ramlade omkull! Det såg så roligt ut! 


På den här bilden är hon typ nio veckor och du ser att det putar ut lite....

Larsson fick många kommentarer från sina kompisar "Behåll den där, du kan ha 'na som snöskovel i vinter". Men när hon tappade mjölktänderna och de permanenta tänderna kom så försvann underbettet.


Det blev faktiskt lite småsura miner angående just Liten Ida i valpköparledet. Två familjer ville ha henne. Hon bor nu hos familjen C-O och hon heter Molly. Så här snygg var hon precis innan snön föll:

Hon hade brottats med en kompis i leran. 


Nu ska hon få en lillebror. Familjen C-O ska nämnligen köpa en av Fjånkis pojkar. När frun i huset fick en fråga på den här bilden angående att ha två hundar så svarade hon: De får plats i duschen samtidigt!


Jag bara älskar inställningen!

Sammanbrott

När en brandvarnare börjar få slut på batteriet så piper den till med jämna mellanrum.

Det har min gjort ett tag men jag har struntat i det/glömt bort det.

Idag bröt den ihop och började leva fan. Lät som när man fipplar med radion och råkar hamna mellan två stationer på en satans volym!

Så nu är batteriet utplockat. Ha!

En bra sak!

Smaklökarna drar ju rakt åt h-e när man är förkyld.


Så nu äter jag 'alternativ' middag.


Popcorn och ostsalami, samtidigt.


Asgott!

Något för familjen Osin-Ceder att tänka på

Klicka på bilden så blir den större

Mums!

Äntligen var det någon som hörsammade mitt gnäll.

Ja just det ja!

Skitungarna har börjat öppna sina små ögon nu. Petter ligger överst och kisar lite småsexigt!

Nu sjunger vi lite tycker jag

Om man är astmatiker och blir förkyld så brukar alla förkylningar förr eller senare leta sig ned i luftrören och där täppa igen lite extra.


Om man är astmatiker och det är svinkallt ute brukar luftrören dra ihop sig lite och på så vis strypa lufttillförseln hyfsat väl.


Jag är en genomförkyld astmatiker som måste ut med hunden i -15 grader. 


*räknar in till allsången, ett två tre fyr* 


"Jag är så lycklig jag är så lyyyyyycklig jag är så lycklig hela långa veckan ut!"


p.s. Extra skitbra är det ifall ens inhalator är tömd vid det här tillfället!

Dagens i-landsproblem

När man är förkyld så rinner det ju först ur snoken för att sen bli tvärstopp. Då får man gå omkring med munnen på vid gavel och se ut som om man egentligen behöver ha hjälm på sig inomhus bara för att få lite syre.


Man blir lite uttorkad så och fyller gärna på med läsk. Eftersom man vill ha kall läsk pular man in ett flaska i frysen. Och glömmer det bara för att senare komma på allt och ta fram en skitstor fryst flaska. 


Nu sitter jag och väntar på att den ska tina.


Hejja mig!!

När man har lite feber

Jodå, jag kom äntligen ihåg att dra på mig termobyxorna idag innan jag tog ut hunden. Och rejäl, nyinköpt halsduk och asmycket kläder i allmänhet. Bara för att frysa av nyllet typ.

Lite senare åkte jag till en jättestor djuraffär i Rotebro. De hade fina stora papegojor som jag glodde på.

Sen när jag var i begrepp att köpa hirskolvar insåg jag att febern slagit ut allt tänkande. Min undulat Pelle dog när jag var sexton år!!

Jamen skjut mig då

Eftersom jag är sjuk och har feber har jag fått ett sug efter glass. 


Eftersom jag är sjuk orkar jag inte gå och handla.


Eftersom det är -18 ute törs jag inte skriva om det på fejsbook med risk för stryk.


Så jag får väl gå ut på balkongen och slicka på snön då. 

Note to self

Om man går och lägger sig med blött hår så ser man ut som ett penntroll när man vaknar.


Men jag bryr mig inte så mycket för nu har jag fått feber. Länge sen jag mådde så här sunkigt. Om du känner till nåt miffo som du tycker kan bli förkyld så ge mig adressen ska jag genast släpa mig dit och dela med mig av bacillerna. 


Ännything får ju!

Dagen som gick

De senaste dagarna har nyst väldigt mycket. Så pass mycket att jag i förrgår köpte allergitabletter  (ja, jag är pälsdjursallergiker - frågor på det??). Men det hjälpte inte.


Igår kväll förstod jag varför, en riktigt jevflig förkylning bröt ut. Jag gick och la mig med en papperstuss i vardera närborre eftersom det rann ymnigt (ser du vilka ord jag kan!).


När jag vaknade i morse av att katterna återigen promenerade på mig kände jag mig som jag blivit påkörd av en buss ungefär. Vad fint. Halv 11 skulle Skräcken och jag möta A med Alva och vi skulle till Ängsjö för att motionera hundarna. Jag messade henne och erbjöd mig att hoppa över ifall hon inte ville ha en bacillhärd på 180 centimeter i bilen. Men hon kände sig upphängd och nedsläppt hon med så hon var redan full av bassilusker och kände att några till skulle inte skada. Då så. 


Det är skitmånga minusgrader här nu och jag äger ett par varma termobrallor. Som jag glömde att jag har. Trots att jag vet exakt var de ligger!


Vanligtvis går vi 5 kilometer men idag tog vi det kortare varvet på 3,6 km. Hundarna sprang som dårar och det allra bästa var att vi var solokvist där, inte en enda jevla skidåkare!! Jag säger inte att alla skidåkare är idioter men alla idioter är skidåkare. Om du inte tror mig så kolla med nån som du tycker är en riktig helidiot och du ska se att människan gärna åker skidor.


När vi kom hem igen så värmde jag på en burk gulaschsoppa och gjorde två ostmackor till det. Mina mackor har alltid shotloads med ost, jag har ingen förståelse för de som tar två små tunna ostskivor och tycker att "det räcker så".


Sen var det iväg till zoo-affären som ringt och talat om att Skräckens dietfoder kommit. Bra. 


Efter det låg jag på soffan en par timmar och stänkte snor helt enkelt. Fräscht!


Vid 9 på kvällen gick vi ut och mötte upp L med hennes hund Clara (fast hon kallas mest Fisan eller Fis, härom veckan ropade L "Duktig Fis" så att joggaren som sprang förbi oss trodde vi menade honom). Nu var det ännu kallare ute och ska vi ha en gissningslek? Vem glömde att ta på sig termobyxorna IGEN?? 


Väl hemma och ihjälfrusen (fruset snor i näsan är ju mysigt) så tog jag ett varmt bad. Sen smörjde jag in ansiktet med nån mjuk, mysig kräm. Om man under 24 timmar har snytit sig ungefär 826 gånger, förvisso med väldigt mjukt papper gjort av små lamm eller så, så får man trots allt vissa förslitningsskador i näsområdet. Man har skalat av lite skinn. Min mjuka, mysiga kräm kändes varken mjuk eller mysig. Det var mer som att gnugga ansiktet i ett knippe brännässlor. Satan vad det sved. Länge!


Men jag är ren och i sängen är det nybäddat så jag ska strax smörja in mina ben med Helosansalva igen (som hjälper!) och eftersom luktsinnet är ur funktion besväras jag inte av doften heller. Win- win.


Hur var din dag?

När man är en blödig en...

Igår när jag pratade med fru kennelägare Larsson (jodå, valparna mår prima tackar som frågar) så hade hon fått ett till mail ifrån Shreks ägare. 


Hon läste upp det för mig och där berättade de hur mycket de älskar honom och att innan han flyttade hem till dem så bestämde de bland annat att han skulle absolut inte skulle få sova i sängen. Det höll i några dagar. Han ligger och sover i sängen som den prins han är!


Då började jag gråta. Inte bara för att det är Shrek - pojken som stal mitt hjärta, utan för att det är så alla hundar ska älskas. 


Min hund har två regler som måste efterföljas:


1. Hon får inte springa bort.


2. Hon får inte bitas (annat än för att försvara sig).


Resten tar vi som det kommer.

Klängapor

Det är lite svårt att sova med de här två i ansiktet.

Den här veckan...

.....är jag inte på kenneln. Grabbarna blir ledsna när jag och Skräcken är borta så länge. De är väldigt glada att vi är hemma. Det visar de genom att klänga på mig som apor dygnet runt. 


I morse vaknade jag av att Simon promenerade på mig. Han halkade när han kom till mina smalben, Helosansalvan verkar ha många användningsområden. 
Det har Simons klor också.

Väääääs

Om man på vintern får som ormskinn på benen kan de behöva smörjas in. Köpte en BAUTA-tub!

Vårfint

Lite vita tulpaner nedanför förstoringen av Skräcken när hon var åtta veckor blev väl inte så tokigt?

Man lär sig den hårda vägen

Idag fick Larsson email ifrån en tidigare valpköpare. Han skickade med bilder på sin hund, och vet du vad? Det var Shrek - pojken som stal mitt hjärta!


Har du läst bloggen ett tag så vet du att han föddes i den första av 'mina' kullar och jag blev handlöst förälskad i honom. Han var göllegöllegöllig! Fast egentligen inte, jag la märke till honom eftersom han såg ut som ett träsktroll och lät som en fartygstuta när han var ett dygn gammal.


Jag släpade omkring på honom jämt, tog eftermiddagslur med honom i sängen och blängde fult på valpköpare som kom och tittade. Han fick så mycket kärlek att det rann ur öronen på honom när han var åtta veckor. 


Jag har fått favoriter i alla kullar som kommit efter Shrek och hans syskon men ingen som honom, det var för att jag lärde mig nåt (och för att han var speciell. Faktiskt). Tyck om dem, gulla som en tok men bli inte galen i en av dem. 


Shrek heter Kevin, blir två år i april och är väldigt lik sin mamma Janelle till utseendet.

                                                    Här är Shrek 16 dagar och vilar på sängen


Så här stilig är han nu!

Valparna 9 dagar

Frukost i vardagsrummet på Oxundas

Tjillevippmorsan undrade vem som står längst fram och dansar Riverdance. Det är Våffa, kennelns primadonna som fyllde 11 år i november. Hunden som väntar tålmodigt till sist är min hund, Stora Skräcken :)

Ramsay är en kelgris

Jag tror det är lag på att låta dem sova i sängen