fredag 16 september 2011

Man är ju som en scout

Igår tog vi med oss sju hundar ut i skogen här. Larsson tittade efter kantareller och jag lökade mest omkring.
När vi skulle gå hem så började vi gå åt varsitt håll. Det var ju konstigt. Så vi insåg att vi var lite vilse.
Vet du hur en skog ser ut? Precis likadan ÖVERALLT!


Medan vi promenerade omkring så passade jag på att ta lite bilder.



Jag är säker på att hundarna visste vart vi var hela tiden men tyckte det var kul så de vägrade visa vägen. Skithundar!


Efter att jag klivit ner med mina jympadojjor i sumpmark med en halv meter vatten insåg vi att det inte gick längre. Som tur var hade jag mobilen med så jag ringde PO, en granne till Larsson. Han var hemma så jag bad honom komma med bilen och hänga sig på tutan så vi kunde hitta hem igen.


Vi gick och gick, jag var hungrig så jag åt några lingon, jag älskar lingonsylt men bären i sig själv smakar perkele.


Till slut hörde jag tutande lååångt bort, och åt helvetes fel håll tyckte vi. Men vi gick i den riktningen och jodå, till sist hittade vi bilen. Det konstiga var att vi befann oss så galet långt ifrån det ställe vi trodde vi var på. Det sägs att man går i cirklar och det stämmer. Fast man tror man går väldigt rakt fram. 


Om Larsson hittade några kantareller? Ha ha ha ha.

Inga kommentarer: