fredag 9 mars 2012

Lyllos Petter!

Igår kom fru O och hämtade mig kvart över tre och så börnade vi ut till kenneln.


De stora hundarna blev förvånade över att se mig så där på en torsdagseftermiddag. Ja, grin-Maddie svimmade inte av glädje utan såg bara sin soffa försvinna.


                                                          Maddies favorit-tillhåll


Hundarna kollade efter Skräcken också men hon brukar inte få följa med när jag bara ska vara där några timmar. Hon fick stanna hemma med päronen istället.


Vi for ner för trappen till källaren, hälsade på de stora hundarna som var där och sen överföll vi ungarna. Som de hade växt!!! 


Till och med Sigurd hade blivit större, men han väger fortfarande mindre än de andra. Vi tog med varsin valp upp i vardagsrummet, jag tog Sigge åff kårs och K tog självklart sin valp. Han som kallas Petter men ska få ett eget namn så fort de fem personerna i familjen kan komma överens om ett. Lill-fisen är det som gäller än så länge. 


Sigge är stollig och helt orädd. Tjoho sa han när jag satte honom på golvet och sen flängde han omkring som en galning. Petter låg stilla på fällen i tre minuter och undrade var han hamnat men sen var det samma fart på honom. 


                                                        Sigge i Larssons famn


De bet oss allt vad de orkade (och de orkar en hel del), brottades, sprang 18 varv runt soffan, Petter drog ut sladden till lampan, skällde och försökte skutta. De vill väldigt mycket men de har ännu ingen kroppskontroll så benen spretar åt alla håll. 


Efter en stund så bar vi ner dem till sina syskon igen för de skulle få mat. Och det skulle vi med. K hade köpt med sig ljuvliga räkmackor och smaskigt fikabröd. Visst hade det varit fint med en bild på godsakerna nu? Men det var så jevfla gott att jag glömde fota och istället glufsade i mig allt på tre minuter blankt. Gott!


Vi snackade ett tag och släppte in Mabel som fick slicka upp delar av min macka som hamnat på golvet. Är man glupsk har man tydligen svårt att hitta munnen. När vi fikat färdigt så hämtade vi upp våra favoriter igen. Mer bus i vardagsrummet!


                                                                         En skrattande Petter i mammas famn


Petter/Lill-fisen kommer att få det så bra hemma hos C-O. 


Det har redan inhandlats halsband, koppel, en stor säck mat, leksaker (som är bara hans, de är gömda för storasyster Molly) och Gud vet vad mer. Han är så efterlängtad. K sa att 'ibland blir jag så less på jobbet och är sur när jag går hem men då tar jag ut Molly på promenad och då blir jag glad igen!'. Hundar har den inverkan.


Pappan i familjen har ännu inte träffat valpen men K sa att 'Molly är hans prinsessa men han kommer bli helt galen i den här, en KILLE liksom!' 


Familjen består av en mamma, en pappa och tre vuxna barn och alla är lika galna i Molly. Lite så där att 'Det är faktiskt MIN tur att gå ut med henne!' Så det kommer bli så bra när Lill-fisen flyttar hem om en vecka. 


Undrar du varför han ska byta namn? Tycker de att Petter är fult? Nej, det är enklare än så. Pappan i familjen heter Peter och då blir det nog lite underligt med en Peter och Petter.






Vi blev kvar ganska länge så när jag kom hem hade päronen varit förbi och lämnat Skräcken. Jag blev ordentligt genomnosad och fick en sur blick när hon förstod var jag varit.


Men nu ska jag slå K en signal för att höra om hon drömt om Lill-fisen hela natten. Jag misstänker det.

2 kommentarer:

Kristina Osin sa...

Ja, jag har drömt om Lill-fisen, och sedan har jag viskat i Molly's öra att hon kommer inte att på något sätt bli åsidosatt när "ungen" kommer hem:) Vi kanske rymmer till Kennelflickan o äter bakverk.

Kennelflickan sa...

Ni är supervälkomna, jag gillar er! Och bakverk förstås :)