En lördag i juni

Dagen har tillbringats sittandes på en gräsmatta fixandes i ordning påsar.

Ta en plastpåse.

Stoppa i ett stooort papper.

Stoppa i ett litet papper.

Kasta ner en näve hundgodis.

Skicka i ett litet tuggben eller ett grisöra.

Upprepa fyrahundra gånger.

Ta paus efter varje hundratal och gå en sväng på området.

Möt ett tjej med en sheltie (en hundras, ser ut som en pyttecollie) i famnen. Tjejen gråter så hon knappt kan andas och hennes armar och tröja är nedblodade.

Få panik!

Men håll masken!

(Fifan vad vidrigt det var innan jag fick koll på vad som hänt, hunden hade "bara" slitit bort hela klon ur tassen)

Hjälpa till med att leta efter en veterinär och samtidigt trösta tjejen som tränat hela året för att vara med i SM och nu inte kunde eftersom hunden var skadad.

Puh!

Packa fler påsar.

Förundras över att väldigt många så kallade hund-människor ser ut som rimbosar, det fattas tänder, det är trasiga kläder och för en del är tydligen personlig hygien att betrakta som ren ondska.

Köpa godis och leksaker till min redan tjocka hund. Ja ja ja.

Äta lunch i polishögskolans matsal. Fatta att varenda snut är på semester. Bli sur.

Titta lite på agility-tävlingen, inse att man är en kärring på riktigt eftersom man blir rörd och nästan börjar stortjuta när man ser samspelet mellan människa och hund.

Gå därifrån.

Packa mera påsar.

Bli sjukt svettig när solen brassar på och man är klädd i regnbyxor. De andra hade shorts under sina. Det hade inte jag. Däremot hade jag skogsgröna trosor och funderade en stund på om jag skulle löka omkring i dem och på så sätt få dit ordningsmakten.

Skärpte mig.

Blidde till slut klar och åkte hem.