Tillsammans

Igårkväll när jag gick och la mig så skulle tydligen alla djuren sova i sängen de med.

Min säng är 105 centimeter bred. Det blir lite trångt med alla djur som sovsällskap. Men vad kunde jag säga? Katterna har varit själva i en vecka, mamma har varit uppe och gett dem mat varje dag, så de var sugna på sällskap. Skräcken fick en tratt påtryckt för hon har slickat på sin svans så att såret är större, så hon var sur.

Det var lite knöligt att somna men till slut så gick det.

Nu ska jag på nåt som heter Öl-orientering hela dagen, kvällen och halva natten. Men jag kommer hålla mig till läskeblask hela dagen. I vanliga fall tål jag väldigt lite alkohol innan jag blir full. Nu när jag är helt slut kan det hända att jag vinglar omkull bara av att vara på en bar och så kan vi inte ha det.

In the ghetto

Vi är hemma igen Skräcken och jag. Katterna blev jätteglada när vi kom. Eller egentligen blev de mest glada åt att nån öppnar balkongdörren åt dem.

Jag ligger på soffan och förstår inte hur jag ska kunna resa mig för att ta ut Skräcken. Känns ungefär lika troligt som att jag skulle ställa mig upp och operera bort blindtarmen på nån om en halvtimme.

Jag är slut. Finito. Så trött att när vi åkte bil från kenneln så sov jag en stund med öppna ögon. Imponerande va? Jag kan även stå och sova (har hänt i vuxen ålder), som barn kunde jag somna när vi gick på promenad. Alltså, jag gick och sov samtidigt. Är det nåt man kan uppträda med på cirkus och tjäna pengar på tro?

När jag kommer hem ska jag sova

Jag blev väckt kvart i fem i morse av pinknödig hund som behövde gå ut i trädgården. Hon stod i vardagsrummet och tokskällde.

Sen dess har jag:

Släpp ut och in hundarna i omgångar väldigt ofta
Hämtat hundar ur källaren och satt dem i rastgårdar
Matat valparna
Matat mammorna
Lagt valpmat i blöt
Duschat
Matat de andra 12 hundarna (och kom ihåg att ge de som skulle medicin)
Hjälp Oofie upp och ned för trappen fem gånger
Diskat för hand
Tömt diskmaskinen
Laddat diskmaskinen
Plockat ihop mina saker
Städat köket
Torkat köksgolvet
Torkat hallgolvet
Torkat vardagsrumsgolvet
Städat bort smutsigt kutterspån hos valparna och lagt på nytt
Matat mammorna igen
Slängt i mig två stekta ägg och korv samtidigt som jag håll bort Jonna från maten
Nu ska jag mata valparna igen

Klockan är 12.49

Avmaskning

Nu på kvällen var det dags att ge Annie och Jonnas småttar avmaskningsmedel för andra gången och klippa klorna på dem. De får medicinen i salva som man trycker in i munnen på dem. Ungefär som när jag äter Kavli räkost! Fast jag tror att min ost smakar bättre.

                                             Buddah-boy får avmaskningsmedel

När småttarna har munnen full av snuskig medicin så passar man på att klippa klorna på dem. De har fullt sjå med att sträcka ut tungan och glömmer att sprattla.

                                                Buddah-boy får pedikyr

Sen släpptes ungarna ner på golvet där de fick larva omkring en stund och hitta på bus.

                                                  Buddah-boy undersöker en krycka


Sen åkte de in i sina boxar igen och de somnade på fyra sekunder.

Jag gick upp på övervåningen och städade ur Annies valplåda som står i hallen, la in en miljon tidningar och ren fäll. Sen hämtade jag Mayas ungar och la dem där. Efter det städade jag ur Mayas låda som stod i gästrummet där jag sover. När jag var klar och fått undan allt hämtade jag upp Maya som först blev förvirrad och undrade var hennes barn fanns. Jag visade henne att de nu ligger i hallen. De var hungriga och vrålade som apor allihop.

Jag gick ner och sa till Skräcken att "nu ska vi sova sängen", hon vet vad det betyder och sprang till trappan. Vi gick upp, hon luktade på Mayas ungar och sen in i gästrummet och slängde sig upp i min säng. Så lycklig! I natt ska vi sova ihop igen. Det här är första gången sen hon föddes för tre år sen som vi sovit i samma hus men inte i samma rum. Det ska vi försöka att inte göra om.

Rimbo IGEN

Vi åkte till Rimbo idag igen, Larsson hade ett ärende att uträtta.

Efter det åt vi lunch. Jag tog hamburgertallrik som jag inte ätit på år och dag.

                                           Ja, burgaren hade ett lock men det glufsade jag i mig direkt

Nästa gång vi åker till Rimbo ska jag ta kameran med mig för min mobilkamera är så långsam. Det går ju inte att be stollarna stå still direkt. Men du måste få se hur fan de ser ut.

Idag såg jag bland annat en kvinna i 35-årsåldern. Hon var klädd i stora vita sjok (japp, inte kläder, sjok!), hon hade blonderat sitt långa hår men högst upp på huvudet var håret rosa.
Det var ju lite annorlunda.Men för att du inte ska tro att jag fabulerar så kommer det som sagt att fotas nästa gång.

Men jag kommer vara försiktig med att lägga ut bilder på mig själv. Det börjar bli dags för det efter allt hånade av sagda ort. Nu tror jag inte att de kan läsa men nån rimbos känner säkert nån utomsocknes som kan det och som kanske skvallrar om alla sanningar jag skriver här.

Vill ju inte att de kommer haltandes i klunga med högafflar och tända facklor hit ut till kenneln för lite lynchning.....

Källarungar

Nu har Annie och Jonna med ungar blivit nedflyttade in i varsin box i källaren. Ungarna börjar bli så stora att de snart skuttar ur sina valplådor och det är inte alls bra. Fast Jonnas tjocka ungar skuttar ju överhuvudtaget inte, de äter och sover. Sen äter de lite till.

Mammorna är inte nöjda. Inte nöjda överhuvudtaget. De vill inte vara i källaren, de vill vara på övervåningen och göra hyss.

Maya och hennes småttar blir kvar ett tag till på övervåningen men jag kommer flytta ut dem ur mitt rum så att Skräcken ÄNTLIGEN får sova med mig. Det ser vi fram emot båda två.

Jonna har redan lyckats rymma från källaren och Annie skäller som galen därnere.
Jag tror hon kallar mig för Fritzl....

Sovmorgon

Strax efter fem vaknade jag av att Mabel skällde i vardagsrummet. Hon var kissnödig.

På med kläder, ned för trappen och släppa ut hundar i trädgården. Vid sex var alla rastade så jag gick upp till sängen för att vila en timma.

Vaknade halv 10 med ett ryck! Perkele, nu j*vlar är det full rulle!

Men det var sjukt välbehövligt med lite sömn.

Resten av dagen...

....gick i ett sjujävla tempo.

Vi åt en kombinerad frukost, lunch och middag 19.20 bestående av stuvade makaroner och korv. Jag åt ett helt lass.

Vi fick en lucka mellan 14.00 till 14.25 eftersom de som skulle komma 14 var försenade. Då hann vi fota Alma/Giiiisen och lite annat.

                                                Voffa struntar i vårat gosande

Så här står vi oftast, Alma och jag. Hon slänger sig upp, borrar in huvudet och jag ska klappa. Väldigt ofta tycker hon att det är så mysigt att bakbenen kroknar och hon ramlar omkull.

Jag tog över kameran och skulle ta en bild på henne så du får se hur gullig hon är.

Det gick sådär.

Sen la hon sig i Larssons famn. Det tyckte hon tydligen var roligt.

Oofie stod inte ut med vårt larv så hon gick och la sig.

Fadilah (Fjånkan) blev fotad hon med. Hon är bästis med Alma och väldigt fin.

Jag var upp en vända på övervåningen och fick se Annies ungar ligga och ha det bra.

Och vilken jävla förmiddag det blev

Jag klev upp tjugo över sex. Larson hade redan varit uppe och släppt ut de tre "mammorna", de äter ofta och behöver därför gå ut ofta.

Jag tog in dem och släppte sen ut de andra vuxna hundarna i omgångar. Fyra hundar sov i källaren i natt så de skulle ut men jag väntade tills efter 8.15 då bussen går. Här ute i spenaten går den två gånger om dagen och på morgonen står det barn vid hållplatsen som ska till skolan. Hundarna skäller mer än gärna ut dem.

Jag tog ut mammorna igen för att kunna ge småttarna mat, är mammorna där då så proppar de i sig alltihop. När ungarna ätit klart hämtade jag in mammorna och gav dem mat.

Tjugo över åtta kom Larsson oh talade om att "Det kommer en tredje valpköpare idag. Han ska ringa igen om en stund". Den här valpköparfamiljen bor i Umeå men pappan i familjen var i Stockholm på jobb och ville gärna komma och titta lite. Absolut! Han ville komma tidigt, klockan 12 bestämdes och sen blev det fart här.

Jag städade alla tre valplådor, bytte tidningspapper, tog bort fällar och skurade. När man lyfter ur småttar och sätter dem på golvet blir ett hallå utan like. Det är för dem ett nytt underlag att gå/släpa sig fram på och det finns ingen anledning att inte högljutt upplysa omvärlden vad man tycker om det.

Torka alla golv på övervåningen och trappan. Nu var klockan 11 och de vuxna hundarna hade änn inte fått mat. De var inte heller blyga utan upplyste mig om att jag är en fascist och en Anna Skipper. -TA HIT MATEN!!!

Femton vuxna hundar fick mat och placerades ut i rastgårdar. In igen och torka golven på nedervåningen, städa upp efter att jag delat ut mat och drällt plänty precis överallt.
Medan Larsson gjorde fint i vardagsrummet och dammsög hallen så snyggade jag till i trädgården. Prick tolv var jag färdig. På alla vis. Han ringde och hade kört lite fel så där fick jag 12 minuter till att byta tröja, borsta tänderna och dra en borste genom håret.

Köparen kom, supertrevlig, och tittade på valparna. Jag kunde inte motså att visa upp Buddah-boy, den lilla lämmeln. Sen fikade vi och pratade. Han åkte efter cirka två timmar. Han filmade mycket för att visa för barnen hemma som gärna vill se.

Vi hann sitta en kvart på trappan och klappa hundar innan nästa kom. De är på övervåningen nu med Larsson och petar på ungarna.

Nu är klockan 15.10, har du lagt märkte till att jag inte skrivit något om frukost eller lunch? Nej, jag har inte glömt att skriva om det. Vi har inte hunnit äta det. Men jag tryckte i mig en bullskiva. Är lite osäker på om jag ens tuggade den eller bara mörsade i mig.

Snart kommer Wennborgskan hit med sin chef. Chefen ska köpa valp.

Full fräs!

Besök

Idag ska det komma valpköpare hit och glo. Om de bara visste hur en kennelflicka synar dem i sömmarna skulle de aldrig våga sig hit. Larsson är den som begriper nåt så hon sköter snacket, jag smyger i bakgrunden och noterar som nån seriemördare.

Annies smågrisar blir fyra veckor idag, de är äldst, men ännu på tok för unga för att jag ens ska tänka på att de kommer flytta. Nyss var en av dem förbannad, vrålade och levde rövare så han/hon hördes på nedervåningen. Trots att jag badade dem igår så gillar de mig. Man skulle ju kunna tro att de skulle springa och gömma sig när jag och näsan dyker ner i deras valplåda men det är precis tvärtom, skitglada blir de och vill väldigt gärna bli gosade.

Idag kommer även Wennborgskan hit. Precis alla hundar här blir överlyckliga när hon kommer. Även Skräcken slänger sig över henne. Hon är nog snällast i hela världen och hon älskar hundarna. Det är besvarat. När jag kommer till kenneln blir fyra av hundarna överlyckliga (Ramsay, Mabel, Oofie och Alma), nio blir glada och en blir skitsur (Maddie) eftersom jag då tar hennes soffa.

Det tar en stund att skriva ett inlägg eftersom jag ofta måste gå ifrån datorn och uträtta lite kennelsysslor. Jag var nyss upp på övervåningen med mat till de tre mammorna (de får mat ofta) så hittade jag det här i mitt sovrum.

Innan Maya slet sönder dem så var det ett par strumpor.

Det betyder att nu sparkar vi officiellt igång den här dagen. God morgon på dig!

Stolliga Oofie

Eller Våffa som hon kallas.

Som jag berättat förut så är hon rädd för åskan, sopbilen, foderbilen och sotaren.

Men nu har det tillkommit en sak.

Det här är Larssons hus. Lägg märke till trappan som leder in.

I vintras var trappan täckt med fyra centimeter tjock blankis. Vid något tillfälle måste hon ha halkat och gjort sig lite illa. Det är den enda förklaringen man kan komma på som har lett till att hon nu tycker trappan är otäck.

Så när man öppnar dörren och släpper ut hundarna så trampar de nästan ner varandra i ivern att komma ut. Utom Våffa. Öppnar man dörren 10 minuter senare står hon kvar där uppe.
Hon behöver lite hjälp att komma igång. Antingen puttar man henne lite på rumpan eller så säger man "Men Oofie, gå ner för trappan nu". Jaha, svarar hon och går ner. Knasfia.

När hon ska upp för att gå in kan det vara samma sak. Hon står nedanför och muppar sig tills man säger "Men så kom nu Oofie" och då tar hon sats och rusar upp.

Stolliga, gulliga primadonnan Våffa!

Bad-stund

Nu har Den-där-jävla-Annies ungar badats. Alla åtta.

                                                        Skitgris

                                                         Rentvättat badgris

                                               Handdukstorkad gullegris

Japp, det är en och samma pojke på bilderna, Michael!


Den här lilla flickan var tydligen sugen på en vända till i handfatet.

När vi var klara med dem så la de sig i en stor hög och trynade.

Och jag behöver sätta på mig en torr tröja

Nu ska hundarna få mat. De har fått vänta en timme medans vi badade småttar och tro mig när jag säger; Hundarna har påpekat det. Väldigt många gånger och väldigt högljutt.

Dagens Buddah

Kan modebloggarna lägga in bild på dagens outfit kan en kennelflicka lägga in dagliga bilder på Buddah!

Bilåkning

Vi tog med oss Alma (Giiiisen) till Rimbo. Larsson ville att hon skulle se folk. Men det gjorde hon inte. Eftersom vi var i Rimbo såg hon stollar, för att se folk får vi åka nån annanstans.

Alma fick åka baksäte så hon skulle vara nära oss, hon låg där bak och sov medans vi åkte. Men så fort vi stannade klättrade hon fram mellan óss för att säga hej.

Alma och min stora näsa förde djupa samtal. Larsson lät Alma smaka på chokladen vi köpt. Min näsa blev utan. 

Försök inte!

Jag läste att jordens undergång är nära förestående. Det ska tydligen ske redan till helgen.

Men nu är det så här att på lördag ska jag roa mig från 11 på förmiddagen tills långt in på natten (hoppas jag).

Så det skulle vara fint ifall det är falskt alarm.

Tack på förhand.

Skitgris

Klockan 12.19 var jag nyduschad och hade fått på mig rena kläder.

Klockan 12.34 hade Vilda lortat ner mig. Tack så in i h-e.

Nåja, nu kommer byfånarna i Rimbo tro att jag är en av dem.

Idag ska vi till Rimbo!

Morgonsång

I natt var jag helt utslagen. Vaknade inte av något. Larsson hade tagit ut mammorna vid fyra tiden och jag tog inte emot dem. Jag trynade. Stenhårt!

Istället vaknade jag halv sju av det sjöngs här i huset. Varje morgon så brukar hundarna yla ihop. Mabel, drottningen af Oxunda, leder allsången men tack och lov har hon ingen blå Lasse-Berghagen-kavaj.

Idag var de allra småttaste ungarna med och sjöng för första gången. Mayas ungar. Jag lyfte huvudet från kudden och såg sex skitungar yla med nosarna mot taket. De var precis hur söta som helst. De kan inte riktigt yla än, men jag ger dem en stark 12-poängare för att de försökte.

De större valparna har varit med på ylningen de senaste dagarna, vill du gissa hur det låter när 15 vuxna hundar plus 20 valpar vrålar på?

Tro't eller ej, men jag gillar det. För att inte vakna av det är man antingen stendöv eller inte längre vid liv.

Christopher Robin sov med sina syskon hela natten. Han kanske lärde sig nåt, "om jag övar på att skälla och morra halva natten blir jag tvungen att sova med tanten". Så han höll truten.

Idag ska Annies ungar ned i handfatet och bli rena, men jag väntar ett par timmar med det. Jag tänkte vakna ordentligt först.

God morgon på dig!

Hos veterinären

Jo vi kom nyss tillbaka från veterinären här i byn. Hon tittade på Skräckens svans. Den är kläggig.

Hon rakade bort pälsen rund såret (åhh så snyggt) och gav mig en tub med penicillinsalva som jag ska smeta in Skräcken med.

Det gick inte att säga vad det var, kanske ett insektsbett som blivit infekterat, kanske hot-spot.

Jaha. Ont gjorde det tydligen iallafall. Stackars min älskling.

Säsongens kelgris är utsedd

Ja det var ju inte så svårt att lista ut vem det skulle bli.

Jag hade själv satt en tia på Majjkäll men det blev istället min nya sovkompis, vrålapan från i natt.

Jag tog med en bunke mat upp och satte mig bredvid valplådan. Eftersom de här bara är 2½ vecka gamla så handmatas de. De har ännu inte fått in den rätta knycken när det gäller att äta nåt annat än Mayas mjölk.

De larvade omkring och försökte äta på varandras små öron. Larsson pekade ut vrålapan och frågade
-Det var han som sov med dig va?
-Ja, så du Christopher Robin, kom hit ska du få mat!

Där och då fick han sitt "arbetsnamn". Jag har ingen aning om vilken hatthylla det namnet låg på men det passar honom. I stamtavlan ska han få heta något på O.

Eftersom jag var kär i Donny Osmond när jag var 9 år tyckte jag han kunde få heta Osmond men Larsson är nästan säker att hon använt det namnet.

                                           Sprattel på sängen


När han inte sover som en kycklig tätt intill mig så är han suddig. Christopher Robin.

Nybadad Buddah

Nu har Jonnas sju ungar badats i handfatet. De är riktigt coola de här ungarna, en enda sprattlade och det är hon som kallas Lill-Jonna.

Buddah då? Han var imponerande cool. Sa inget, bara höll sig kramaktigt fast i min hand.

Jag badade dem och Larsson torkade. Vi skrattade åt Buddah, när han var torkad och rufsig såg han ut som en lämmel!

                                               Han är troligtvis sötast i Sverige!

Kolla hans svans!

Om man inte får sova på nätterna kan man tydligen inte räkna på dagarna!

Jonna har SEX ungar och inget annat!

Jag är lite trött

Vi kom hit till kenneln vid fem på eftermiddagen igår, Skräcken och jag. Runt och hälsa på alla fina hundar. Valparna fick vänta till sist. Brorsan och hans flickvän var med hit ut och de tittade undrande på mig
-Va fan ska vi ALDRIG gå upp på övervåningen och gosa valp??

Upp gick vi. På övervåningen finns en hall, ett sovrum (Larssons), ett gästrum (mitt) och ett badrum. I alla rum utom badrummet stod det en valplåda i vilken det var full aktivitet.

Vad de växt! Å-dra-ända-in-i-aftonsången så fina ungarna var. Ja förutom en liten detalj då, Annie och Jonna som är styrelseordförande repektive VD i vad jag kallar "Dårskapet", de har fullt sjå med att hitta på hyss. De är så upptagna med det att de inte riktigt hinner med att tvätta sina ungar. Så idag ska jag bada dem i handfatet. Alla 14.

Fina, rara och lugna Maya däremot, hennes ungar kan man använda som tallrikar ifall man skulle vilja, så rena och fina.

Alla 20 ungar är väldigt söta. Jag gillar valpar allra bäst när de är fyra veckor. Då är de väldigt små  men kan gå, höra och se och leker som dårar. De ser inte riktigt ut som hundar ännu, men det gör inget. Fifan så gulliga de är då. Annie ungar blir 4 veckor på onsdag och Jonnas ungar på torsdag. Mayas är en vecka yngre.

                                                    Valp-knippe!

När brorsan åkt hem, han gav Larssons särbo skjuts hem till sig, så plockade jag en bukett med valpar. Jag tog en unge ur varje kull, släpade ner dem i köket och sen fick de leka fotomodeller en stund.

Annie ungar är äldst. Hennes son Michael (uttalas Majjkäll) ligger i mitten. Längst till höger har vi en av Jonnas paddor. Troligtvis har Jonna 87 procentig grädde i tuttarna för hennes ungar är så tjocka att de nätt och jämt kan gå. Men de är så bedårande söta, ser ut som nallebjörnar alla sex. Till vänster ligger Mayas tikvalp Ohio. Hon är alltså en vecka yngre. Ungefär en månad ifall man "översätter" till människobebisar.

Efter mycket ståhej så var det dags att gå och sova. Eftersom det är valpar i sovrummen fick Skräcken sova i vardagsrummet. Det var hon INTE glad åt. En kvart efter att vi släckt började hon skälla uppfodrande "Kom för bövelen hit och hämta mig" men hon gav snart upp.

Larsson delar rum med Jonna (du vet hon som kallas Tok-Jonna eller Pellejöns) och jag delar med Maya. Mayas ungar ser illa och hör illa än så länge. Men de kan låta. Väldigt mycket. De övade sig i att skälla och i att morra. En av dem var värst i kommunen. De andra la sig till slut för att sova men inte den ungen inte, han övade i fyrtio minuter till. Då ledsnade jag och plockade upp honom i sängen, la honom under min haka och sa "Käften unge, nu sover vi".  Jorå, han skulle bara öva lite till, rätt in i mitt högeröra!

                                               Utsikten från min säng, Maya med ungar


Efter en kvart så somnade han och jag med, då var hon strax efter ett. Jag vaknade med ett ryck vid vad som visade sig vara klockan fyra. Då bökade sig Larsson omkring med kryckor och skulle släppa ut mammorna i trädgården en stund för Jonna levde om och visade att hon var pinknödig. Eftersom Jonna är den hon är så kan man inte bara låta henne gå ner för trappan utan man måste ha koppel på henne, hon river stället annars, och det var inte helt enkelt för Larsson att gå i trappen med två kryckor, Jonna i koppel och de två andra mammorna fjantandes kring benen.  Varför jag inte for ur sängen och hjälpte till? För att jag låg i koma. Men jag la tillbaka vrålapan bland sina syskon i valplådan iallafall. Vad ska det bli av den ungen som vid 2 ½ veckas ålder delar säng med en människa??

Strax före sju var det dags igen, det skälldes och levdes om bland mammorna så jag klev upp och tog ut dem i trädgården. När jag ändå var uppe så fick de andra vuxna också gå ut.

Nu är klockan 8 och en trippel magnecyl ligger i magen.

Liten uppdatering: Larsson berättade att jag var uppe vid 4 och hjälpte till att fånga in Jonna på övervåningen. Det minns jag inte ett smack av.

Tävling

Vad är det här för djur?

1:a pris är att komma hit och hälsa på :)

Geografi-fråga

Ligger Coops huvudkontor i Rimbo?

Packa pappas kappsäck

Nu håller jag på och städar mitt hem samtidigt som jag packar för att åka till kenneln.

Jag kommer hem igen på fredag och då vill jag inte mötas av ett kaos här. På lördag ska jag roa mig hela dagen, kvällen och natten. Har liksom inte tid att ta hand om mitt privata Beirut på 63 kvadrat då.

Men först ska jag som sagt ut i spenaten. Det är tjugo valpar som ska gullas, matas och städas efter. Femton vuxna hundar som ska gullas, matas och forthoppningsvis INTE städas efter. Och Larsson hoppar runt på kryckor. Ska bli spännande det där.

Ser fram emot att träffa"Giiiisen" (grisen) eller Alma som hon heter. Snart är hon en stor flicka. Men hon grymtar fortfarande när hon blir glad. Och det blir hon när en kennelflicka kommer släntrandes med fickorna fulla av godis och hjärtat fullt av kärlek.

                                            En suddig Alma fotad för tre veckor sen


Det bor en veterinär i byn och jag har tänkt att hon ska få ta en titt på Skräckens såriga svans. Jag vill ju inte att det utvecklas till nåt värre. Igår köpte jag klorhexin som jag spruttar på hennes svans för att torka ut klegget. Skräcken är gärna där och slickar 28 gånger i timmen och det vill jag inte, så igår letade jag efter hennes tratt men hittade den inte. Jag sprang på den i morse när jag lyfte undan lite pryttlar (hejja) och tryckte fast den på henne. Tratten var kvar i bergis 1½ minut för hon protesterade högljutt genom att stormskälla. Så kan vi inte ha det.

Igår kväll upptäckte jag att jag inte har stenkoll på omvärlden. Eller rättare sagt, jag har ingen koll över huvudtaget.

Jag tittade på filmen Simpsons som gick på trean och skrattade gott åt den (zero vuxenpoäng på det, jag veeet). När det blev reklam slog jag över till ettan och hamnade mitt i Eurovision. Det var en söt kille som sjöng nåt som lät lite bekant och jag funderade på vilket land han kunde representerna. Sen såg jag att det stod Sweden nere i ena hörnet. Pucko!

                                                     Kroatien?


  

Skräcken har varit rädd!

På Skräckens födelsedag den 28 april så var det ju nåt som gjorde illa henne när hon satte sig för att pinka. Hon skrek till och slängde sig iväg.

Sen dess har hon varit personlighetsförändrad. Men bara utomhus! Hon har varit rädd för människor som hon egentligen gillar. När vi varit i rastården har hon antingen stått och tryckt vid staketet eller suttit klistrad vid mig. Jättekonstig!

I förrgårkväll gick finalen, då ville hon inte ens vara med på godisregn med kompisarna och min brorsa som hon vanligtvis älskar tog hon inte ens godis av. Då blev jag riktigt orolig.

Igårkväll när vi kom hem såg jag att hon snurrade runt sig själv och försökte få tag i sin svans. Hon tvättade den som galen och jag försökte se vad det var...

En stor rosa hårlös fläck som vätskade och såg allmänt päcklig ut.

Min teori är nu att det var en geting som stack henne i svansen, lämnade kvar gadden och där blev det en böld som nu spruckit.

Hon har alltså haft väldigt ont och därför burit sig konstigt/galet åt. För nu är hon sig själv igen. På gott och ont.

Man känner sig inte direkt som Årets matte när man missat en sån grej.....stackars min älskling. Nu ska jag gå ner till apoteket och köpa något att göra rent gegget med och sen in på zooaffären och köpa nåt gott till fläskfia. Det är ju faktiskt synd om henne!

Va fan då!!

Blogger (min bloggvärd) är dum i huvudet.

Den har raderat mina senaste inlägg.

Tack som fan.

Stressad

Det är MYCKET nu!

Helgdag

I förrgår var det EU-dagen. Igår var det tydligen Glo-på-Kennelflickans-tuttar-dagen. Det var Athen-hetta igår och jag hade på mig jeans och en långärmad vit tshirt. Alltså mer kläder än genomsnittet. Hjälptes icke. Folk är snuskon.

Så jag tänkte tipsa miffot Jämtin att det går bra att göra det till en allmän flaggdag eftersom hon var sugen på att ta bort en av de befintliga dagarna och göra en "ny" helgdag.

Vad tycker du, vore inte det lite galant?

Världen bästa jobb?

Här ute i förorten så byggs det en ny bussterminal brevid pendeltågsstationen. De har hållt på ett bra tag men nu börjar man se resultat. Idag såg det ut så här:

Han som sitter på bänken verkar ha ett skönt jobb. Han satt där med en tuta i handen. Sån där som går på gas och låter överjävligt. Han tutade inte när jag var där men jag förmodar att han ska varna sina kompisar när det kommer tåg.

Skulle inte jag vara perfekt som tutare? Finvila, tänka på annat och emellanåt klämma i med en tut. Eller så skulle jag drabbas av svår spunk och tuta på alla möjliga dårar......en unge som skriker sig blå TUT, nån som jag känner till och inte gillar TUUUUT, några som är kära och pussas TUUUUUT SÅ IN I H-E!

Så vid närmare eftertanke kanske jag inte ska söka jobb som tutare....

En sommardag

Idag är det sommar här i ghettot. Det firade jag genom att sätta mig på balkongen för att äta kräm med mjölk. Eller äta och äta.....slevade i mig blixtsnabbt eftersom alla tre djuren som bor här gillar mjölk och inte har vett att skämmas.

Simon doppade tassen i mjölken och medans jag uschade honom passade Douglas på att slicka direkt ur tallriken. Skräcken gnölade och krafsade mig på benet.

Inte så undra på att kläderna hänger på mig kanske.....

Elak matte

Stora Skräcken är tjock. Verkligen tjock. Så nu ska hon bantas. Rejält. Som tur är så börjar badsäsongen nu så hon kan få simma i en timme om dagen och trötta ut sig.

Hon har märkt neddragningen på mat och godis. Nu tjatar hon oavbrutet om något att äta. Hon gnölar, puffar och klättrar på mig. Det är lite tröttsamt.

För att få vara ifred är jag lite elak. Bland det värsta hon vet är att duscha. Så naturligtvis frågar jag henne när hon lever om som värst ifall hon vill duscha en stund. Då lägger hon sig låååångt ifrån mig och surar.

Statyetten som "Årets matte" känns inte direkt inom räckhåll.

Annorlunda snack på fikarasten.....

Här kommer en fundering:

                                               Klicka på bilden så blir den större och du kan läsa texten

Jo det är ju fint att det finns skilda intressen. Men jag kan tänka mig att konversationen kan bli lite...krystad kanske.

-Jaha, så hur ofta ruskar du tupp? Hur gör du? Får jag se?
-Host, harkel, näe.
-Vill du kolla när jag drar i struten då?
-Jag vill helst bara dricka  mitt kaffe och sen gå tillbaka till mina arbetsuppgifter.

DNA

Jag är till utseendet galet lik papputen. Med undantag för ett par kroppdelar så ser vi likadana ut. Våra pek och långfingrar på höger handen är vridna. Vi går som kameler. Vi får ont i ryggen och magkatarr betydligt oftare än vad som är önskvärt.

Även till sättet är vi lika. Vi känner igen en dumskalle på hundra meters håll och vi anser att socker kan man aldrig få för mycket av.

Men jag ärvde en sak av mammuten. Förmågan att drälla ner mig med mat och dryck. Vi missar munnen. Varje dag! Alla mina tröjor bär spår av tandkräm. Jag vet inte riktigt hur just det går till men så är det.

I morse så duschade jag och tog på mig rena kläder. Sen skulle jag ta en slurk läsk. Hoppsan där blev det en rännil över den nyss vita tröjan.  

Haklapp för vuxna, ska det vara så svårt att ta fram??

Fuskigt!

Idag har det varit strålande sol och varmt ute.

Medan ni har gonat er i värmen så har jag varit inomhus i en skoaffär.

För att råda bot på denna oerhörda orättvisa så kommer jag på tisdag tjata ner L tills hon går med på att åka med mig till Sandviksbadet. Där kommer vi tar av oss kläderna och ta på oss badkläder. Inte för att slänga oss i en kall mälare utan för att i ett fåfängt försök se om det går att bli lite mindre vit.

På tisdag ska det bli +21 grader. I skuggan.

Basattuvet :)

Katten Douglas

Han är inte som andra han. Fyra år fyllde han den 18 januari.

Douglas köpte jag via Blocket. Jag hade tant Sonja 15½ år och Simon 1 år och märkte att Simon behövde någon att leka med. Sonja var bara elak och slog honom. Jämt. Det var synd om honom och det där satte sina spår, han blir fort ledsen.

Så jag letade efter en kattpojke som tokig. Till slut fick jag napp i Enskededalen, där fanns flera kattungar, varav en rödhårig pojke som jag fick köpa.

När jag kom hem så ställde jag ner kattburen på hallgolvet. Simon stod brevid och darrade av förväntan när han kikade in och såg vad jag hade med mig.

Jag släppte ut Douglas som tog sig en inspektionsrunda av det nya hemmet. Du skulle sett oss......först gick en liten tanig kattunge, bakom honom gick Simon och sist kom jag. Löljiga familjen på promenad. När han glott färdigt så frågade Simon på kattkropps-språk ifall de skulle leka, och det skulle de. De jagades och brottades som dårar. Efter en stund rasade Douglas ihop på en telefonkatalog och sov.

På kvällen när jag gick och la mig så följde pojkarna med. Sonja sov alltid på min arm så hon upplyste dem väldig ovänligt och bestämt om att de kunde hålla sig vid fotändan. Så det gjorde de. Men de sov inte. De brottades. Eftersom Douglas bara var 12 veckor och Simon 1 år då var det lite storleksskillnad. Ungefär som om den ryske brottaren Karelin skulle gå en match mot Pagrotsky. Men jag behövde inte oroa mig, "Paggan" bet ifrån bra.

                                                  Sovstund


I takt med att Douglas gjorde sig hemmastadd så gjorde han massa hyss. Ingen av mina andra katter (Alice, Sonja, Simon) har haft så mycket stolligheter i huvudet som den här katten.

Varför inte prova att ligga i diskstället för att se hur det känns?

                                                          Tittut!

Sa du duschdraperi? Jag säger lian!

Sa du handfat? Jag säger extrasäng!

Sa du värmeljushållare i kristall? Jag säger kudde!

Så där håller han på min prins. Han upptäcker alternativa användningsområden till mina sina saker varje dag.

Men han har fördelar också, han tycker mycket om att pussas och han sover på min arm. Eftersom armen tillhörde Sonja så vågade han sig aldrig dit medan hon var i livet. Men den allra första kvällen efter att Sonja åkt till katthimmeln så kom han och la sig på det som tidigare var hennes plats. Sen dess ligger han där varje kväll.

Avslöjade!

Du har säkert legat sömnlös ett tag nu och undrar hur det går för mig med mitt antirynkprojekt. Om krämerna fungerar och ansiktet nu är slätt.

Nja, inte så det stör va. Men jag har kommit på dem. Jag får helt plötsligt finnar. Varje morgon när jag vaknar så är det nån ny snygging som blommar i ansiktet på mig.

Slutsats: Nej antirynkkrämer gör inte hyn slätare men de ger en finnar så man KÄNNER sig ung på nytt.

Vad hette han sa du??!!

Här in the ghetto så händer det att det öppnar nån ny restaurang emellanåt. För några månaders sen öppnade en libanesisk variant med alla möjliga spännande/konstiga maträtter.

Det trista för de ägarna var ju då att här ute är det PLÄNTY med invånare som har mat från mellanöstern som husmanskost. Så det var lite glest mellan kunderna. Den fick slå igen ganska snart.

Nu har där blivit en tapas-restaurang som nyligen öppnade. Jag gick förbi i förra veckan och då hade de skrivit på en skylt att man var väldigt välkommen in på after-work.
Sen stod det på entredörren att de ännu inte fått alkoholtillstånd. Hejja.

Nu verkar de bli lite desperata känns det som för idag fick jag syn på den här lilla fräsiga affischen:

Jag tror jag hoppar över, men tack ändå.

Titta vad jag hitta!

Så jag släpade mig till sjön, jagade bort lite fåglar, blev hotad med spö av några töntar fågelskådare och började slå på mina blöta kläder så hittade jag den här:

                                           Den pyttelilla brickan

Den låg fint nedstoppad i min leriga regnjacka som var nedknögglad i tvättkorgen. Ja ja ja, man SKA tömma fickorna och det brukar jag göra. Precis innan jag proppar in kläderna i maskinen.

Den här Säbysjön som ligger runt knuten är mäkta populär bland töntar fågelskådare. Plänty med konstiga fåglar häckar tydligen där. Förra våren var vi några som promenerade förbi med våra hundar (på behörigt avstånd) och hundarna fick syn på några kossor längre fram, såna där Highland cattle med lugg.

                                                    Kan nån ge mig ett hårspänne?

Jag tycker att de där kossorna är ganska gulliga men Stora Skräcken höll inte med utan voffade på dem. Då vände sig 37 töntar fågelskådare och blängde fult på oss.

De står där hela dagarna med dyra kikare och kameror och matsäck. Ja inte kossorna alltså utan töntarna fågelskådarna.

Det verkar ju lajbans.

Tvättelitvätt

När man har så mycket smutstvätt att man får ta sats för att kunna pressa sig in i badrummet brukar det vara dags att boka tvätt-tid.

Här in the ghetto har jag en pytteliten blå platsbricka som man använder för att boka tid och för att ta sig in i tvättstugan med.  Visst är det himla bra ifall man inte slarvar bort sin pyttelilla bricka då?

Så nu måste jag ta med ett lass kläder och gå till Säbysjön, jaga bort alla pippnödiga fåglar och banka på blöta kläder med en träpinne. Så där man gjorde när förra seklet var ungt.

Vaddå? Om jag blir trött på min egen slarvighet? Gissa.

Morgonpromenad

Stora Skräcken bryr sig inte så mycket om att det snöar perkel ute (för det gjorde det) utan hon vill ut iallafall.

Så då gick vi ut då.

Så här fint var det

Vitsippor?

Nä, snö!

Maj verkar bli en spännande månad.

När man inte sover som folk

Det här är min sänggavel

Imorse vaknade jag av att jag höll mig krampaktigt fast i den nedre stången. Stenhårt höll jag. För att få loss min galna vänsterhand var jag tvungen att med högern bända bort handen, ett finger i taget.

Man får ju vara glad för att jag än så länge bara håller fast mig med EN hand. Kommer det inga fler inlägg här så vet du vad som hänt.

God natt

Drog precis upp rullgardinen.

Det snöar.

Där åkte den ned igen.

Amenvafandå

Nu är det nåt rikspucko här ute som köps sig en leksak. Till bilen.

Vi såg och hörde tönten igår. Han har en stor bil och på taket har han satt fast nån pryttel som gör att när han tutar så låter det som en fartygstuta. Ett j*vla liv.

Nu cirkulerar han förorten och tutar. För att det är kul.

Synd att jag är humorbefriad då.

(Känns snart som om jag kan slå ihop bussresor i sommar, köra visning av både Rimbo och ghettot)

70-talet ringde....

Här i ghettot bor jag inom höravstånd från vår lilla park.

Eftersom det är första maj idag är det ungefär hundra stollar som står där och demonstrerar.

De bjuder också på underhållning (men det bär emot att kalla det för det) och nu står nån proggare där med sin gitarr och sjunger.

Smaka på den här strofen....."en del går in i väggen och andra går i terapi".

Det var precis allt jag behövde höra innan balkongdörren åkte igen.

Konstigt

Det här är Ramlösas nya smak på bubbelvattnet

När man öppnar flaskan så luktar det faktiskt vattenmelon.

När man dricker det så smakar det...ehh...skumbanan??!!

Är det verkligen tänkt så?

Härliga barn.

När jag gick i skolan och vi precis börjat fyran så hade det kommit några nya till vår klass. Jaha sa vi och det var inget problem alls. Vi var kända för att vara en väldigt snäll klass.

Iallafall då, på en av de första rasterna fär läsåret så lekte vi nåt och kallade varandra för "Mongo". Hela tiden.

När det ringt in igen så räckte Yvonne (en av de nya barnen) upp handen och talade om att hennes lillasyster Malin var mongoloid så vi andra kanske kunde sluta skrika mongo.
Absolut. Vi pratade lite om hennes syster och enades om att det var fel att hålla på som vi gjorde.

Nästa rast vrålade vi istället CP efter varandra så det stod härliga till.....