tisdag 17 maj 2011

Morgonsång

I natt var jag helt utslagen. Vaknade inte av något. Larsson hade tagit ut mammorna vid fyra tiden och jag tog inte emot dem. Jag trynade. Stenhårt!

Istället vaknade jag halv sju av det sjöngs här i huset. Varje morgon så brukar hundarna yla ihop. Mabel, drottningen af Oxunda, leder allsången men tack och lov har hon ingen blå Lasse-Berghagen-kavaj.

Idag var de allra småttaste ungarna med och sjöng för första gången. Mayas ungar. Jag lyfte huvudet från kudden och såg sex skitungar yla med nosarna mot taket. De var precis hur söta som helst. De kan inte riktigt yla än, men jag ger dem en stark 12-poängare för att de försökte.

De större valparna har varit med på ylningen de senaste dagarna, vill du gissa hur det låter när 15 vuxna hundar plus 20 valpar vrålar på?

Tro't eller ej, men jag gillar det. För att inte vakna av det är man antingen stendöv eller inte längre vid liv.

Christopher Robin sov med sina syskon hela natten. Han kanske lärde sig nåt, "om jag övar på att skälla och morra halva natten blir jag tvungen att sova med tanten". Så han höll truten.

Idag ska Annies ungar ned i handfatet och bli rena, men jag väntar ett par timmar med det. Jag tänkte vakna ordentligt först.

God morgon på dig!

1 kommentar:

Anonym sa...

Ja, alla ni som tror att det är en romantisk syssla att vara uppfödare, så här ser det ut. Meeeen jag älskar det.
Laaaaaarsson!