Som jag berättat förut så är hon rädd för åskan, sopbilen, foderbilen och sotaren.
Men nu har det tillkommit en sak.
Det här är Larssons hus. Lägg märke till trappan som leder in.
I vintras var trappan täckt med fyra centimeter tjock blankis. Vid något tillfälle måste hon ha halkat och gjort sig lite illa. Det är den enda förklaringen man kan komma på som har lett till att hon nu tycker trappan är otäck.
Så när man öppnar dörren och släpper ut hundarna så trampar de nästan ner varandra i ivern att komma ut. Utom Våffa. Öppnar man dörren 10 minuter senare står hon kvar där uppe.
Hon behöver lite hjälp att komma igång. Antingen puttar man henne lite på rumpan eller så säger man "Men Oofie, gå ner för trappan nu". Jaha, svarar hon och går ner. Knasfia.
När hon ska upp för att gå in kan det vara samma sak. Hon står nedanför och muppar sig tills man säger "Men så kom nu Oofie" och då tar hon sats och rusar upp.
Stolliga, gulliga primadonnan Våffa!
2 kommentarer:
Den snyggaste Våffla jag någonsin har sett.
Ja hon är bra gullig!
Skicka en kommentar