-Va fan ska vi ALDRIG gå upp på övervåningen och gosa valp??
Upp gick vi. På övervåningen finns en hall, ett sovrum (Larssons), ett gästrum (mitt) och ett badrum. I alla rum utom badrummet stod det en valplåda i vilken det var full aktivitet.
Vad de växt! Å-dra-ända-in-i-aftonsången så fina ungarna var. Ja förutom en liten detalj då, Annie och Jonna som är styrelseordförande repektive VD i vad jag kallar "Dårskapet", de har fullt sjå med att hitta på hyss. De är så upptagna med det att de inte riktigt hinner med att tvätta sina ungar. Så idag ska jag bada dem i handfatet. Alla 14.
Fina, rara och lugna Maya däremot, hennes ungar kan man använda som tallrikar ifall man skulle vilja, så rena och fina.
Alla 20 ungar är väldigt söta. Jag gillar valpar allra bäst när de är fyra veckor. Då är de väldigt små men kan gå, höra och se och leker som dårar. De ser inte riktigt ut som hundar ännu, men det gör inget. Fifan så gulliga de är då. Annie ungar blir 4 veckor på onsdag och Jonnas ungar på torsdag. Mayas är en vecka yngre.
När brorsan åkt hem, han gav Larssons särbo skjuts hem till sig, så plockade jag en bukett med valpar. Jag tog en unge ur varje kull, släpade ner dem i köket och sen fick de leka fotomodeller en stund.
Annie ungar är äldst. Hennes son Michael (uttalas Majjkäll) ligger i mitten. Längst till höger har vi en av Jonnas paddor. Troligtvis har Jonna 87 procentig grädde i tuttarna för hennes ungar är så tjocka att de nätt och jämt kan gå. Men de är så bedårande söta, ser ut som nallebjörnar alla sex. Till vänster ligger Mayas tikvalp Ohio. Hon är alltså en vecka yngre. Ungefär en månad ifall man "översätter" till människobebisar.
Efter mycket ståhej så var det dags att gå och sova. Eftersom det är valpar i sovrummen fick Skräcken sova i vardagsrummet. Det var hon INTE glad åt. En kvart efter att vi släckt började hon skälla uppfodrande "Kom för bövelen hit och hämta mig" men hon gav snart upp.
Larsson delar rum med Jonna (du vet hon som kallas Tok-Jonna eller Pellejöns) och jag delar med Maya. Mayas ungar ser illa och hör illa än så länge. Men de kan låta. Väldigt mycket. De övade sig i att skälla och i att morra. En av dem var värst i kommunen. De andra la sig till slut för att sova men inte den ungen inte, han övade i fyrtio minuter till. Då ledsnade jag och plockade upp honom i sängen, la honom under min haka och sa "Käften unge, nu sover vi". Jorå, han skulle bara öva lite till, rätt in i mitt högeröra!
Efter en kvart så somnade han och jag med, då var hon strax efter ett. Jag vaknade med ett ryck vid vad som visade sig vara klockan fyra. Då bökade sig Larsson omkring med kryckor och skulle släppa ut mammorna i trädgården en stund för Jonna levde om och visade att hon var pinknödig. Eftersom Jonna är den hon är så kan man inte bara låta henne gå ner för trappan utan man måste ha koppel på henne, hon river stället annars, och det var inte helt enkelt för Larsson att gå i trappen med två kryckor, Jonna i koppel och de två andra mammorna fjantandes kring benen. Varför jag inte for ur sängen och hjälpte till? För att jag låg i koma. Men jag la tillbaka vrålapan bland sina syskon i valplådan iallafall. Vad ska det bli av den ungen som vid 2 ½ veckas ålder delar säng med en människa??
Strax före sju var det dags igen, det skälldes och levdes om bland mammorna så jag klev upp och tog ut dem i trädgården. När jag ändå var uppe så fick de andra vuxna också gå ut.
Nu är klockan 8 och en trippel magnecyl ligger i magen.
Liten uppdatering: Larsson berättade att jag var uppe vid 4 och hjälpte till att fånga in Jonna på övervåningen. Det minns jag inte ett smack av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar